Fler och fler kvinnor föder idag barn med hjälp av Kejsarsnitt. En del kvinnor väljer själva att göra Kejsarsnitt medan andra blir tvungna att göra det av medicinska skäl. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med ett Kejsarsnitt. Tretton internationellt publicerade artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att ha behov av information och vilja bli respekterad: att förlora kontrollen skapade rädsla och en känsla av nedstämdhet och att förlora en del av sitt moderskap.

Jakobsson, H & Nordström, L. Vårdpersonals attityder till planerat Kejsarsnitt, en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Andelen gravida kvinnor som förlöses med planerat Kejsarsnitt ökar såväl nationellt som internationellt.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut Kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta Kejsarsnittet. Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut Kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut Kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande. Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut Kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation.

Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses 15 ? 20 % av alla barn med Kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av Kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut Kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut Kejsarsnitt.Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut Kejsarsnitt.  Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut Kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta Kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet.

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras både som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgå planerat Kejsarsnitt. En förlossning är en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient på bästa sätt, bör hon förstå kvinnansupplevelse i samband med Kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med Kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudteman: känslomässiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Pappans närvaro under förlossning har ökat de senaste åren. Vid förlossning förväntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. Många män är inte beredda på att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med Kejsarsnitt. Syftet med studien är att ta reda på och beskriva pappors upplevelser av akut Kejsarsnitt. För att få fram pappors upplevelse användes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett Kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under Kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid Kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen.

Antalet Kejsarsnitt, både planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i Kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut Kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i Kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om Kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor.

AbstraktBakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av Kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar Kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade Kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna.Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade Kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd.Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat Kejsarsnitt i spinalanestesi.Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades.

Bakgrund: Var femte kvinna upplever bäckensmärta (BS) under graviditeten. I de flesta fallförsvinner BS inom några veckor till några månader efter förlossningen. Cirka sju procent harkvar besvären sex år efter förlossningen. Detta påverkar deras dagliga liv, arbetsförmåga ochlivskvalitet. Det finns forskning som visar på att Kejsarsnitt och/eller hög födelsevikt hosbarnet kan ha betydelse för långvarig nedre ryggsmärta (NRS).

Dystoki hos hund, dvs svår eller onormal förlossning där assistans krävs för att föda fram valparna, är ett vanligt problem som ofta kräver akut åtgärd i form av Kejsarsnitt. Framför allt är det små och riktigt stora raserna som drabbas. Vid Kejsarsnitt måste man vid anestesin ta hänsyn till de fysiologiska förändringar som tiken går igenom i samband med dräktighet samt till att det via placentan kan ske överföring av läkemedel till valparna. Det finns få jämförande studier av anestesimetoder hos hund vid Kejsarsnitt. Vid operativa ingrepp är det allmänt vedertaget att ge smärtlindring pre- och postoperativt. Dock finns det begränsat med forskning om hur smärtstillande läkemedel påverkar valparna genom överföring via placenta och utsöndring i mjölken.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett Kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade Kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som Kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Kurs: Reproduktiv och perinatal hälsa ? MagisteruppsatsOM 1660 HT 2008.