Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

När en innovatör skall realisera sin idé är det många viktiga beslut som måste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas är det många som söker hjälp hos dem med kunskap inom det aktuella området. En möjlighet för innovatören är att kontakta en inkubator. Inkubatorn är en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rådgivning samt ett nätverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten är att inkubatorns tillgångar skall hjälpa innovatören att utveckla och realisera sin affärsidé.

Hösten 2011 utsattes vårdföretaget Carema för ett mediedrev, där det på några av företagets enheter, främst på Koppargården, uppmärksammades stora brister i vården. Med utgångspunkt i konceptet employer brand, samt med hjälp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie på personal på två andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anställda upplevt mediedrevet samt varför de har påverkats på det sätt som de gjort. Tio anställda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. Många upplevde att deras arbete blev ifrågasatt, att drevet gjorde dem misstänksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, (SFS 1998:531) av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). I den äldre lagversionen var det endast hälso- och sjukvårdspersonal som fick prova ut och tillhandahålla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, Patientsäkerhetslagen, är ordet tillhandahålla borttaget. Ändringen och därmed borttagningen av tillhandahållandet medför att det är fritt att tillhandahålla kontaktlinser.Studiens syfte var att ta reda på om Sveriges kontaktlinsoptiker har ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trätt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gällande kontaktlinser enligt lagen.En enkät omfattande 13 frågor skapades i form av en webbaserad enkät med hjälp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frågor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagändringen 1 januari 2011 trädde i kraft.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

Fler och fler människor vårdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervård. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

The aim of this study is to describe how unemployment is experienced by unemployed persons and how this situation affects their health and wellbeing. A qualitative semi structured interview method has been applied. The study includes seven persons in the age between 29- 58. Four of them were women and three were men. The following four themes are presented in the study: psychological health and wellbeing and how unemployment is experienced, social factors, economic factors and, how they value a job.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats.

Abstrakt Att arbeta är någonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer är olika så kommer de att reagera olika på olika situationer. Att förlora sitt arbete är att förlora en del av den dagliga kontakten med omvärlden och detta kan komma att påverka människors liv radikalt. Ett besked om uppsägning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gå igenom där den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgå en rad olika faser där individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig själv. Det råder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar på ett besked om uppsägning, dock inte lika mycket information finns att läsa om hur personen som ger beskedet reagerar på att ge besked om uppsägning.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika åldrar uppfattade begreppet hälsa ochvad de ansåg att de kunde göra för att främja hälsa, och om det fanns några speciella hinder till attfrämja hälsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett åldersspann på 22 ? 65 år. Dessa personer var uppdelade i två fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

Den här undersökningen är ett resultat av ett uppdrag från Vindelns folkhögskolas allmänna linje i Umeå som undersöker deltagarnas uppfyllelse av måluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frågeställningarna gjordes en fallstudie där både intervjuer och enkäter genomfördes.Undersökningen utgår från sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier på måluppfyllelse och miljöbeskrivning från folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes präglades av sociokulturellt lärande och inte fungerade tämjande. Deltagarnas upplevelser är i mycket hög grad positivt både när det gäller måluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring måluppfyllelse stämmer väl överens med tidigare studier och var i vissa fall ännu mer positivt än folkbildningsrådets rikstäckande studier. Målet kring ökade kontakter kring närsamhället uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.