I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och Katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och Katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ?den andre?.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och Katolicism.

Under 1500 och 1600-talen upplevde det nuvarande Peru en period av förändringar i alla avseenden, inte minst i religiösa. Inkariket som var en teokratisk stat, blev erövrat av spanjorerna som hade kommit till den nya världen med en ?ny? tro, Katolicismen. En tro som påtvingades urinvånarna utan minsta hänsyn till deras religioner som betraktades som avgudadyrkan.Genom min studie där jag gjort en analytisk tolkning av indianernas historia, deras religiösa liv och dess utveckling, har jag kommit fram att spanjorernas olika metoder mot avgudadyrkan, gav upphov till en ny religion. En quechua Katolicism som kom ur och anpassades till den indianska verkligheten.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen.Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter.Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna.

In the medieval ruling catholic time the church walls was swarmed with programs of pictures with religious motives there the animal figures rich symbolics was significant first and foremost for the illiterate. Principally the inspiration comes from the antiquitys pagan world of fables and bestiary Christian world of symbols with the bible as the essential source. The essay describes six of the most common animal symbols who occur; dragon, the sneak in the Paradise, mouth of hell, lion, the fox as a preacher and the devil.To attain to a discussion about why just animals are used as symbols for human characteristics in the medieval church art instead for human beings as it's actually be about, I have studied bestiary and other literature about medieval churchpainting to get an understanding about the history of ideas about the thoughts of the time and about symbolics of animals, worth and how the Christianity have had an influence on the pictures.I have used Johannes Rosenrods church pictures from Tensta church in Uppland from 1437 as an exemplification but also mentioned other unknown painters who used similar animal codes and motives.It's plausible that the purpose of the animal figures was both religious and political, which was used by both the spiritual and the worldly authority so they could keep their dominance over the peasant. The figures was simple to read and remember and they made a deep impression on the people together with the sermon. The churchgoer get so to speak a sound- and image experience, a medieval reality who impress their world of ideas.When it's about the artistic formation of religious expression and characteristics it was undoubtedly a great advantage for the artists to use an animal code like a schemata.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen.Frågorna vi har utgått ifrån är:Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, Katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen?Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser.

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi äter och dricker bygger till största delen på uppgifter från matvaneundersökningar där deltagarna själva rapporterat vad de har ätit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion användas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hälsa. I studier där hälsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, används ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, ålder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och män respektive för hela gruppen.

Kultkontinuitet är ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergången från en religion till en annan kan olika typer av beständighet ibland urskiljas, exempelvis när det gäller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor på förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har även offrandet vid vissa källor ansetts ha förkristna anor. Längs Ångermanälven finns exempel på den här typen av källor, där offrande och källdrickning från katolsk tid och framåt påstås ha sina rötter i förkristen kult.