Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:?Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Studiens syfte var att undersöka om patienter upplever att de fått tillräckligt med information inför sövning vid operation. Information är en viktig del i omvårdnaden, för att skapa en trygghet hos patienten. Många patienter upplever oro inför sövningen, vilket kan minska om patienterna är välinformerade. Studien bedrevs med en kvantitativ ansats som en enkätstudie på sju avdelningar på Karolinska sjukhuset, Huddinge. Frågeformuläret konstruerades av författarna inför studien och testades i en pilotstudie.

Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role.

Syftet med den här studien är att ta reda på om det förekommer konflikträdsla mellan individer i en organisation, och i så fall vad det skulle kunna bero på. Efter sökning av artiklar och genomgång av litteratur i ämnet gjordes en enkät- och intervjuundersökning bland ett urval av undersköterskor på Universitetssjukhuset i Örebro. Bland cirka 630 anställda undersköterskor lämnades 100 stycken enkäter ut, varav 60 stycken besvarades. Parallellt med enkätundersökningen har fem av de anställda undersköterskorna på USÖ intervjuats. Två av dem valdes ut på grund av att de redan vid utlämnandet av enkäterna muntligen uttryckte egen erfarenhet av konflikträdsla.

Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Myten om att långa smala kvinnor föder snabbare och med färre komplikationer är en föreställning som är utbredd bland barnmorskor. Forskning avseende hur kvinnans längd skulle kunna påverka förlossningens duration och förlopp är begränsad. Däremot finns det en ansenlig mängd forskning om viktens samband med förlossningens duration och förlopp. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förstföderskans längd, vikt samt åldern har betydelse för förlossningens duration och behov av eventuella interventioner och epiduralbedövning. Metoden är en empirisk kvantitativ studie med journalgranskning.

Denna uppsats syftar till att beskriva den psykosociala kuratorsutredning som görs vid ägg- och spermadonation av heterosexuella par. Studien avser den metod som kuratorerna använder vid denna utredning och görs på uppdrag av kurator Viveca Ekdahl ? Lindgren, enhetschef för kuratorsverksamheten ? OSS SU/Sahlgrenska. Utifrån syftet är frågeställningarna följande:? Vad använder kuratorerna för metod när de arbetar med den psykosociala utredning som görs i samband med ägg ? eller spermiedonation? ? Vad syftar denna utredning till?Jag ville också undersöka:? På vilket sätt värderingar påverkar utredningenStudien har en deskriptiv ansats då den syftar till att beskriva metoden och utgår från en kvalitativ metod.

Utgångspunkten för detta arbete är naturens betydelse för människans hälsa och livskvalitet. Genom de senaste decenniernas forskning har man också börjat förstå på vilket sätt naturen kan påverka patienter, anhöriga och personal inom hälso- och sjukvård. Inom några år kommer Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping att få två takterrasser i anslutning till sin nybyggda klinik. Denna placering för en rehabiliterande utemiljö är unik i sitt slag i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vilka behov personal och patienter har vid utformningen av de två takterrasserna. Insamling av data gjordes med hjälp av två metoder (s.k. triangulering) och bestod av en webb enkät och kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Omvårdnadsepikrisen är den utskrivningsanteckning som sammanfattar viktiga händelser under en patients vårdtid rörande omvårdnadsfaktorer när vårdepisoden tagit slut. Termen omvårdnadsepikris ingår som ett så kallat huvudsökord i den svenska dokumentationsmodellen VIPS. Denna modell har tagits fram för att ge stöd åt de olika delarna av omvårdnadsprocessen. Neuropsykiatriska kliniken, avd 1 (NP) vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS) genomför ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande utformningen av omvårdnadsepikriser vari denna studie ingår som en del. Syfte: Att undersöka vilken betydelse omvårdnadsepikrisen utfärdad av NP har som underlag i det fortsatta omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård, särskilda boenden samt korttidsboenden. Metod: Kvalitativt och kvantitativt utformad enkätstudie baserad på ett strategiskt urval och presenterat med hjälp av en deskriptiv analysmetod.

The connection between body, soul and social surroundings and their influence on health has, in the western world, been known for over a hundred years. The hospital social worker with tasks within the area of the psychosocial perspective is therefore now a part of Swedish healthcare. Yet both international as well as national research and literature show that social workers have a slow professionalizationprocess and difficulties describing their area of tasks and methods. This study aims to explore hospital social workers line of work, what they believe becomes help in their work with patients and put results in relation to professionalization in the medical environment. The results are problematized from perspectives like professionality, power and role.The study includes 86 hospital social workers at Sahlgrenska Universitetssjukhuset in Gothenburg Sweden and it contains both quantitative and qualitative parts.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler långtidssjukskrivningar. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhället. Stress som kvarstår under längre tid påverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvär, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer är även i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar.Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom i en storstads-region.Metod: Data samlades in genom ett tvärsnittsurval bland kvinnor och män i arbetsför ålder boende i en storstadsregion. Mätinstrumentet som användes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26).