Detta examensarbete har utförts under våren 2013 på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet syftar till att skapa en produkt som underlättar hanteringen av information för sjuksköterskorna på barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. På en barnintensivvårdsavdelning vårdas barn med mycket allvarligt tillstånd som kräver övervakning dygnet runt. Arbetsmiljön är stressig och ombytlig och kräver hantering av ett omfattande informationsflöde. De metoder och hjälpmedel som redan används inom vården är inte tillräckliga för att undvika att misstag sker på grund av fel och brister i informationshanteringen.Arbetet är uppdelat i två delar; en research-del och en produktutvecklingsdel.

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden ? medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början.

En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå.

SAMMANFATTNINGI Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksn¨artsskador.Avdelningen f¨or neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen f¨or fordonss¨akerhetp°a Chalmers tekniska h¨ogskola har utvecklat en modell avsedd f¨or gnagare i vilkenf¨oren¨amnda olycksh¨andelser kan simuleras. Detta genom att uts¨atta r°attors huvud f¨orrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras f¨or att p°a s°a s¨att skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav h¨ogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en l¨agre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.