I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.

Sammanfattning Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus pÄ hyresmarknaden. Det som ÄskÄdliggörs under arbetets gÄng Àr vad som styr dagens hyresgÀster nÀr det kommer till att vÀlja boendeform. Detta Àr sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt, som rÄder i dagslÀget. Vi Àmnar ta reda pÄ vilken boendeform man föredrar som hyresgÀst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förvÀntningar man har pÄ respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.

Allt fler journalister vÀrlden över anvÀnder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt frÄn att hÄlla sig uppdaterad pÄ nyhetslÀget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den hÀr studien vars syfte Àr att ta reda pÄ mer om hur journalister anvÀnder Twitter och hur det pÄverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmÀrker sig genom att de figurerar pÄ ett brett och ÄsiktsspÀckat fÀlt dÀr Twitter kan tÀnkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med mÄnga olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att fÄ svar pÄ frÄgorna.

PÄ SSAB i BorlÀnge har man upptÀckt att avgaser frÄn fÀrgen förorenar ugnarna vid hÀrdning. Avgaserna bestÄr av lösningsmedel och andra flyktiga föreningar som sedan förkolnas och faller ner pÄ lackerade plÄtband. För att komma runt det hÀr problemet har SSAB tillsammans med Akzo Nobel Industrial Finishes AB, i Gamleby, tillverkat en fÀrg som inte ska ge ifrÄn sig nÄgot lösningsmedel och pÄ sÄ sÀtt minska bildandet av föroreningar i ugnarna. FÀrgen heter NOVA GreenCoat och innehÄller rapsmetylester, RME, som Àr ett reaktivt lösningsmedel och ska binda till bindemedlet i fÀrgen och pÄ sÄ sÀtt hindras frÄn att avgÄ vid hÀrdning.Syftet har varit att undersöka om en viss metod fungerar bra för att samla upp avgaser vid hÀrdning. Avgaserna analyserades med GC-MS och hÀrdningen studerades med FTIR.

Det finns idag planer pÄ, att i parken ovanpÄ Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag Àr ett tiovÄningshus med offentliga lokaler i gatuplan och pÄ vÄning ett, och fyra lÀgenheter per vÄning pÄ resterande vÄningsplan. De offentliga lokalerna bestÄr av ett kafé med tillhörande utstÀllningslokal i gatuplan och verkstÀder för barn pÄ vÄning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den hÀr delen av Stadshagen. Jag vill skapa lÀgenheter som tar till vara pÄ ljuset pÄ platsen, och eftersom tomten Àr smal ocksÄ skÀrmas av frÄn omkringliggande hus.

Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

This critical examination of the concept of cultural heritage is based on an overall phenomenological approach, with focus on Alfred SchĂŒtz?s further development of Edmund Husserl?s idea of the lifeworld. With strong emphasis on the subjective and intersubjective dimensions, the concept of cultural heritage is contextualized, analysed and criticized from different aspects for the purpose of enriching the discourse of cultural heritage.A literature based methodology is used, including a hermeneutic analysis of theoretical texts in the field of cultural heritage studies and the new Swedish Culture Environmental Law (?Kulturmiljölagen?) and related bills. Qualitative interviews deal with people?s notions about the concepts of culture, cultural heritage and intangible cultural heritage.

This report is about planning a demolition. The purpose of this report is that it should become a base for a demolition of house J at the Academic hospital in Uppsala, and also to make general help for planning a demolition. This report also contains a part about how a change in the work environment affects general people. The work started with studies of literature and design of the general part of the report and then continued with a practical study of house J. From the experience of the first two parts of the report a general help for planning a demolition was shaped.

Tre projekt; tvĂ„ bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubĂ„tsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar tvĂ„ olika förhĂ„llningssĂ€tt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsomrĂ„de i Liljeholmen med nĂ€rheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgĂ„ngspunkt stenstaden. RĂ€ta gator och kvarter fĂ„r utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. DĂ€rav ocksĂ„ stadens krav pĂ„ att den första vĂ„ningen skall utföras som en sockelvĂ„ning ? Ă€ven om sten och tegel sedan lĂ€nge lĂ€mnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevĂ„nings lameller i söder.

SAMMANFATTNING TrĂ€dgĂ„rden har idag blivit en kreativ mötesplats för bĂ„de det professionella skapandet och den breda folkliga aktiviteten. Varje trĂ€dgĂ„rd har en historia att berĂ€tta, den Ă€r till hjĂ€lp nĂ€r man ska förstĂ„, planera och utforma trĂ€dgĂ„rden efter sina önskemĂ„l och förvĂ€ntningar. Bakgrunden till detta arbete Ă€r min fascination för trĂ€dgĂ„rdar, mitt intresse för anlĂ€ggning och dĂ€rtill min Landskapsingenjörsutbildning frĂ€mst med kursen Projektering för Landskapsingenjörer som stĂ€rkt mitt intresse för projektering. I detta arbete har jag projekterat en trĂ€dgĂ„rd Ă„t nĂ„gra bekanta dĂ€r jag tagit hĂ€nsyn till gĂ„rdens historia, Sveriges trĂ€dgĂ„rdshistoria samt Ă€garnas önskemĂ„l. GĂ„rden ligger pĂ„ landet och tillhör Älmhults kommun i södra SmĂ„land. Det Ă€r en gammal gĂ„rd som stĂ„tt öde sedan 1970 tills för tvĂ„ Ă„r sedan dĂ„ Anna-Moa Lange och Jon Lindskog köpte gĂ„rden.

Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren Àr en vÀrdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara pÄ platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster pÄ gatuplan, och med det uppstÄr bra förutsÀttningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och lÄta dem dela pÄ ett spektra av olika funktioner, frÄn fundamentala till frivillliga, vÀcks tanken att vi Àr mer lika Àn vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med vÄra jÀmngamla.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvÀgagÄngssÀtt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan anvÀnder i sina ledare för att försöka övertyga lÀsarna. Tidningarna stÄr nÀra varandra politiskt, men ÀndÄ inte pÄ precis samma punkt pÄ den politiska skalan, sÄ det var dÄ intressant att se om deras syn pÄ valen skilde sig Ät. För att komma fram till detta har jag anvÀnt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutiska förhÄllningssÀtt gÀllande min egen förförstÄelse.

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? DÀr byggnaden Àven underlÀttar för pedagogerna i deras arbete. DÀr pedagogerna fÄr utrymme till att planering och ÄterhÀmtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och fÀrg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till sjÀlvagerande lek. En plats dÀr barnen fÄr ta ut sin motorik,  tillÄts fÄ utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhÀndertagande och skyddande miljö, dÀr byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansÀttning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig pÄ olika sÀtt.Centralt placerad vÀxtlighet i husets hjÀrta ger barnen en förstÄelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan slÀpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, fÀrgkodning och informativ grafik hjÀlper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i fÀrg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgÀnglig och tillÄtande lekNÀrhet till naturenKorta avstÄndHuset som pedagog.