An analysis in the work of Martin Kellermans comic ?Rocky? of the interaction between the male and female characters and of how each of their gender are portrayed. We are going to find out if it is probable for young adults to be affected by any eventual gender-stereotypes that we can find in ?Rocky? or if ?Rocky? consolidates a stereotypical image of men and women that young adults might have developed through different media. We conduct this analys by first reading through random seleceted ?Rocky? books and present some of the comic strips where men and women interact with each other or discuss the opposite sex..

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Filmbolaget Pixar har under de senaste femton åren legat först med att producera datoranimerad film. Bakom utvecklingen av den animerade filmen finns en tro på att kunna förändra. Jag vill i min uppsats se om idéer som dessa framträder i filmerna. Som utgångspunkt har jag använt Karin Johannissons bok Nostalgia, där begrepp såsom nostalgi och modernitet diskuteras. Dessa begrepp har jag sedan använt i min undersökning.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur personal föräldrakooperativa förskolor resonerar kring anmälningsplikt och omsorgssvikt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personal på föräldrakooperativa förskolor i Göteborg resonerar kring den anmälningsplikt som ingår i deras arbete utifrån fyra teman gränser, kunskap, samverkan och påverkan. Mina frågeställningar lyder: Hur stark måste en misstanke om omsorgssvikt vara innan personalen tar kontakt med socialtjänsten, och vilka faktorer påverkar beslutet om att anmäla? Vad har personalen för kunskap kring omsorgssvikt och anmälningsplikt? Vad har personalen för förväntningar på kontakten med socialtjänsten i en situation då misstanke väckts om omsorgssvikt hos ett barn? Hur tror personalen att de skulle påverkas av att de är anställda i ett föräldrakooperativ, i en situation då de hyste misstanke om omsorgssvikt hos ett barn i verksamheten? Jag har gjort sex stycken enskilda intervjuer på fem olika föräldrakooperativ runt om i Göteborgs stad. Jag har använt mig av Karin Lundéns (2010) teoretiska begrepp kring orosnivåer och kategorier för omsorgssvikt.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, väcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken inställning två representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville få en bred bild, som beskriver mina informanters inställning ur så många aspekter som möjligt och använde mig därför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger på de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stämpling.

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar.

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

The objective of this entire essay, founded on nineteen interviews of poetry readers at thepublic library in Borås, is to ascertain why people do read poetry. But in addition to examinewhat sort of people who enjoy poetry, as well as what they appear to get out of their exercise.I have also put together the position of the poetry reader as a customer of the library.The summary of contents is primarily based on direct quotations of the interviews, and doesnot reflect any generally applicable facts about poetry readers. I am only trying to focus on thethoughts and sentiments on poetry experienced by a few randomly selected individuals. DanAndersson, Karin Boye, Nils Ferlin and Gustaf Fröding were stated as favourites by many.The only thing in common subsequently found by those interviewed was a great affection forliterature and a diligent usage of the library..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, System för redovisning, revision och ägarstyrning, FED 334, VT 2007  Författare: Therése Claeson, Henrik Green, Henrik NilssonHandledare: Karin JonnergårdBihandledare: Ulf Larsson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Fond- och pensionsbolags ägarutövning ? i enlighet med ägarpolicy? Bakgrund: Institutionella investerare har fått utstå kritik för sin bristande ägar­utövning men en del tidigare forskning visar att de har utökat sin ägaraktivism. Enligt rekommendationer ska varje fond- och pensionsbolag upprätta en ägarpolicy för att be­skriva sin ägarutövning. Syfte: Att beskriva fond- och pensionsbolags ägarutövning i portfölj­bolagen för att kunna bidra till en vidareutveckling av teorin för ägaraktivitet samt att utvärdera hur ägarutövningen överensstämmer med ägarpolicy. Tillvägagångssätt: Nio svenska fond- och pensionsbolag har undersökts. Material har inhämtats från intervjuer med sex representanter från de undersökta fond- och pensionsbolagen samt fem andra aktörer med insyn i under­sökningsobjektens ägarutövning. Även bolagsstämmoprotokoll från 24 portföljbolags årsstämmor 2006 samt extrastämmor, artiklar i svensk affärspress samt fond- och pensionsbolagens ägar­styrnings­rapporter har använts.

Authors: Kosovare Islami and Selma SumicDate: 2014-06-02Title: How social is the social economy? ? social businesses and their regional innovation system.Level: Bachelor thesis in Business AdministrationSupervisor: Bengt JohannissonExaminer: Frederic BillKey words: Social entrepreneurship, regional innovation system, business - to - businessThe purpose of this paper is to create a model of regional cooperation network for social enterprises as the base of an innovation. This model will be created through the empirical basis. The model proceeds from the three pillars that have been developed and include social entrepreneurship, business - to - business and regional innovation.Entrepreneurship has multiple definitions which treats such as innovative thinking, targeted and creative individuals. Social enterprise has attracted more widespread interest, while it is considered one potential solution for the development of a sustainable society.