The main purpose of this essay is to examine, in what way the paintings by Karin Broosand Markus Åkesson are images of autentic situations and furthermore in what way themediespecific essence is performed photografically. Questions occuring: 1) How are thecreations of reality shaped in the two chosen photorealistical paintings? 2) In what waycan you distinguish the iconicity and indexicality in the paintings Den vita klänningenand The Passage? 3) How does the photografic presence occur in the paintings andfuthermore how can you distinguish the mentioned parts above according to thepaintings? The theoretical standpoint is based upon Charles Sanders Peirces ideasconcerning iconicity and indexicality. The methods used are based on thoughtspresented by Andrew Benjamin and Mieke Bal. The signs of iconicity and indexicalitycan be studied in various ways in the two paintings, depending on how abstract andobvious different parts occur in the paintings.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning..

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Adapting the concept of the ?popular cultural memory? and its necessary ?context knowledge? established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is ?at work? and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by ?choosing? from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel.

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown.I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways. Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

This thesis is based on a case study of the City of Stockholm. The study aims to explore the effects on the city's large investments caused by the public reform. Furthermore, the question concerns the character of the impact and if it will affect what type of investments that will be prioritized. The theoretical background is based on Brunsson's ideas about political organizations shifting towards corporate nature, and Almqvist's interpretation of New Public Management (NPM). Moreover, models explaining public management reform, and the main components of corporate shifting, are used.

The purpose of this thesis is to examine the narrative elements in three of the Swedish artist Karin Mamma Anderssons paintings and try to see what kind of stories that might be hidden in these paintings. I have chosen three different themes as tools for this study. They are: the meaning or the importance of the titles, painting as a medium and the narrative elements or components in the paintings. Furthermore I also use the semiotic method in my analysis based on the ideas of Roland Barthes combined with a feminist theoretical standpoint with a gender perspective. This means my study is based on the reception of these images and what kind of message they might carry.

The aim of   the study has been to examine the duality that I seemed to find in Karin   Broos works, primarily on the basis of her renditions of nature. The   objective is to study the duality on various plans and to examine which   traces of Intertextuality that may exist.In the study of the duality   I have taken note of how nature is presented in terms of style and form, as   well as that I have seeked cultural references pictorial and symbolic. I have   also examined the images with reference to Intertextuality. The following   questions has been applied during the work:  How is nature produced in the paintings?  What place occupies nature in relation to the people, in the works?  What is being communicated by nature's participation in the works?As a method, and as a   tool for analysis and interpretation of selected works, I have chosen to use   Panofskys iconological interpretative method. As a guide to seek relations of   intertextuality the theories of  Julia   Kristeva has been useful, which  includes thoughts  that new images are created or re-created   in relation to other images all the time and in new contexts.As a result of the   study I have found some kind of expression of balance, though it did not   seemed to look that way from the beginning.