Sök:

Sökresultat:

2241 Uppsatser om Kardiovaskulära systemet - Sida 13 av 150

KartlÀggning av faktorer som pÄverkar acceptansen vid införande av telemedicin i ett utvecklingsland : IT som stöd för att bedriva vÄrd över stora avstÄnd

Allt fler organisationer vÀljer att förbÀttra sin verksamhet med hjÀlp av ett informationssystem. AnvÀndningen av datoriserade informationssystem ökar inom hÀlso- och sjukvÄrden och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillÀmpningar en delmÀngd av alla de IT-tillÀmpningar som finns inom hÀlso- och sjukvÄrden. Införandet av telemedicin bÀr med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. DÄ tidigare undersökningar inom telemedicin frÀmst har genomförts i industrilÀnder syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingslÀnder.

Realtids-GIS: ett pilotprojekt inom LINGIS, Linköpings
kommuns geografiska informationssystem

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vÀgar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga kÀllregister, sÄsom fastighetsdatasystemet och personinvÄnarregistret. KommunlantmÀteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att anvÀnda LINGIS som informationskÀlla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestÀmning i realtid. Genom att sÀnda positionsdata frÄn till exempel ett fordon till en sambandscentral Àr det möjligt att pÄverka kÀllan.

Yrkeskompetensbevis, YKB

Med stigande elpriser har det blivit allt viktigare att effektivisera processer som anvÀnder sig av elektricitet. Ett omrÄde inom pappers- och massaindustrin med stora möjligheter till besparing av elenergi Àr pumpning. I ett tidigare projekt genomfört av vÀrmeforsk har ett Excelbaserat program för att analysera hela system av pumpar och förbrukare tagits fram. Programmet heter PumpAnalys och med hjÀlp av detta skall onödigt höga tryck och onödiga strypningar i system gÄ att visualisera pÄ ett enkelt sÀtt. Systemet som analyserat Àr det sÄkallade sekundÀrvÀrmesystemet vid Iggesunds Bruk, vilket har till uppgift att tillvarata vÀrme frÄn terpentin- och tunnlutsflöden. Den största besparingspotentialen har inte bestÄtt i resultat frÄn PumpAnalys utan i de lÄga verkningsgraderna (28-65%) hos de pumpar som ingÄr i systemet.

KraftberÀkning pÄ transportsystemet Gripper TGG 3200

Schur AB Àr ett företag i Eksjö som erbjuder sina kunder lösningar inom post- och tidningshantering. Bland dessa lösningar ingÄr ett transportsystem kallat Gripper TGG 3200 vilket transporterar tidningar frÄn exempelvis pressen till olika enheter i packsalen. Transportsystemet drivs av ett antal asynkronmotorer, antalet motorer variera med avseende pÄ hur lÄng transportstrÀckan Àr. DÄ drivstationer och motorer Àr de dyraste komponenterna i transportsystemet vill man minimera antalet av dessaSystemet Àr uppbyggt av aluminiumprofiler som gör att det kan skrÀddarsys efter kundens behov. I profilerna rullar enheterna som transporterar tidningen i en sammanlÀnkad kedja.

Golfens IT-system : förÀndrade interaktioner

Problem: Hur sÄg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller pÄ plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som gÄr att komma Ät via Internet och ger mer möj-lighet till sjÀlvbetjÀning. Detta leder till frÄgorna: Vilka för-Àndringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen pÄverkats?Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system pÄverkat interaktionen (relation) mellan ?kund? och leverantör vid en tidpunkt 5 Är efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.Teori & Metod: Teoriavsnittet bestÄr av tvÄ delar.

Elenergibesparing i pumpsystem

Med stigande elpriser har det blivit allt viktigare att effektivisera processer som anvÀnder sig av elektricitet. Ett omrÄde inom pappers- och massaindustrin med stora möjligheter till besparing av elenergi Àr pumpning. I ett tidigare projekt genomfört av vÀrmeforsk har ett Excelbaserat program för att analysera hela system av pumpar och förbrukare tagits fram. Programmet heter PumpAnalys och med hjÀlp av detta skall onödigt höga tryck och onödiga strypningar i system gÄ att visualisera pÄ ett enkelt sÀtt. Systemet som analyserat Àr det sÄkallade sekundÀrvÀrmesystemet vid Iggesunds Bruk, vilket har till uppgift att tillvarata vÀrme frÄn terpentin- och tunnlutsflöden. Den största besparingspotentialen har inte bestÄtt i resultat frÄn PumpAnalys utan i de lÄga verkningsgraderna (28-65%) hos de pumpar som ingÄr i systemet.

FÄr tÄgförare tillrÀcklig trafikinformation via ATC-systemet? : En explorativ intervjustudie och utvÀrdering av dagens tÄgförarsystem pÄ Kustpilen, Linköping-Kalmar

ATC (Automatic Train Control; automatisk tÄgkontroll) Àr ett sÀkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tÄg om föraren skulle missa en hastighetsnedsÀttning eller en stoppsignal. Systemet ger Àven föraren information om nÀr det Àr dags att exempelvis sÀnka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror pÄ ATC-panelen. MÄnga förare anser dock att det saknas vÀsentlig information i grÀnssnittet till ATC-panelen, visar rapporter frÄn Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjÀlpa föraren att planera körningen framÄt i tiden saknas, och föraren dÀrmed ofta vÀntar pÄ indikationer frÄn systemet, ?kör pÄ pipet?, kan olyckor ske dÀr ATC-övervakningen saknas eller gÄtt ur funktion.

IT inom turism: underlÀtta guiders arbete i fÀlt med IT-stöd

MÄlet med examensarbetet har varit att uppnÄ en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fÀlt. Detta har gjorts genom att undersöka pÄ vilka sÀtt realtidsöverförd geografisk data kan underlÀtta en guides arbete i fÀlt inom natur- och vandringsturism. Arbetet har resulterat i en prototyp utvecklad av oss och testad av ett antal fjÀllguider. Guiderna har medverkat i en diskussion och slutligen fyllt i enkÀter för att komplettera vÄr undersökning. Examensarbetet visar att den hÀr sortens applikation kan ge större flexibilitet för guider i deras arbete, bidra till ökad sÀkerhet och ge en större förstÄelse mot andra aktörer i nÀromrÄdet.

Datorstödda bevis

MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Implementation av ett Content Management System

Under de senaste Ären har webbplatser blivit allt mer komplexa och informationen som ska visas och hanteras allt större. För att underlÀtta hantering och administration av dessa system har mÄnga CMS-system vuxit fram. Dessa system kan skilja sig mycket betrÀffande pris och funktionalitet, allt frÄn mindre open source system till stora komplexa kommersiellt drivna system. Detta arbete bygger pÄ att skrÀddarsy ett CMS-system för administration och hantering av innehÄll pÄ diverse artist sidor, som hanteras av ett medieföretag. Systemet anvÀnder tekniker som JavaScript, PHP, MySQL som grund för dess uppbyggnad.

Nyttjande av JAS 39 inom ramen för RMA-konceptet : JAS 39 en kvarleva frÄn kalla kriget - eller ett sprÄng in i framtiden

Diskussionerna om att ersÀtta flygplan 37 ?Viggen? startade 1980, mitt under det kalla kriget. Det nya flygplanssystemet skulle ha förmÄga att kunna verka i de tre rollerna, jakt, attack och spaning. Efter utvÀrderingar och studier beslutade man 1982 att ?Viggen? systemet skulle ersÀttas med ett svenskt JAS 39 system.

Utplacering av ÄterstÀllningsmedia

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Isolerad DC/DC omvandlare

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Datainsamling röntgen

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Stridsledningssystem Bataljon (SLB) i nationell konflikt : en systemutvÀrdering

Idag anvÀnder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlÀtta ledning pÄ stridsfÀltet. NÄgra av dessa system Àr idag utvecklade för internationella insatser mot en lÄgteknologisk motstÄndare, men vad skulle hÀnda i en nationell konflikt mot en högteknologisk motstÄndare? I denna uppsats utvÀrderas SLB utifrÄn ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militÀra nyttan med systemet.Studien bygger pÄ för och nackdelar med SLB utifrÄn Försvarsmaktens sex grundlÀggande förmÄgor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar Àr vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motstÄndare..

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->