Sök:

Sökresultat:

21 Uppsatser om Kardiotomi-reservoar - Sida 2 av 2

VTEC, smittskydd på gårdsnivå

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Analys av tryckslag i rörsystem

SammanfattningNär en rörledning skall dimensioneras måste den designas för att tåla de tryck som uppstår under stationära förhållanden. Ledningen måste också klara de tryck som kan uppstå under instationära förhållanden, t ex då en ventil stänger eller öppnas. Om en ventil stänger och flödet minskar så omvandlas vätskans rörelseenergi till tryckenergi. Om detta sker snabbt så kallas detta för tryckslag. De tryck som uppstår då kan leda till skador på rörledningar och annan utrustning i ett system.Dessa tryck kan simuleras med hjälp av datorprogram.

Energianalys och åtgärdsförslag för effektivisering av
vattendistribution: en studie av högzonen Årsta ? Kärrtorp ?
Skarpnäck

Detta examensarbete är utfört på Stockholm Vatten som producerar och levererar dricksvatten till drygt 1 miljon personer i Stockholm med omnejd. I likhet med andra bolag inom vattenbranschen har Stockholm Vatten stora energikostnader vid distributionen av rent vatten samt vid omhändertagandet av avloppsvatten. År 2003 var denna kostnad ca 55 miljoner kronor och därmed en betydande del av bolagets totala utgifter. Större delen av energiförbrukningen uppstår vid vatten- och avloppsverken då vattnet ska tryckas ut i nätet men stora mängder energi förbrukas även i själva ledningsnätet. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur och varför energianvändningen ser ut som den gör i en zon i södra delen av Stockholm.

Borr- och arbetsmetoder vid instrumentering av fyllningsdammar

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

Orena ambulanser: En risk för patientens hälsa

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning : Utredning och åtgärdsförslag

Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men utsläpp av föroreningar från mänskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. Bristfällig rening och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska städer renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför städerna där kommunal anslutning inte är möjlig finns små anläggningar, så kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten från en enskild fastighet eller ett mindre antal hushåll. Avloppsvatten från bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanläggningar där små reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

<- Föregående sida