I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frÄgestÀllningar som jag utgÄr ifrÄn Àr: Vilka textuella drag utmÀrker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser frÄn andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? GÄr det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvÄra lÀsningen och förstÄelsen av likabehandlingsplanerna för nÄgon av mottagargrupperna ? skolledning, lÀrare, elever och förÀldrar? Mitt material bestÄr av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag anvÀnder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gÀller textuella drag.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Sedan helikopterns introduktion har den anvÀnts pÄ en olika sÀtt i mÄnga olika militÀroperationer. Dess unika egenskaper gör den till en bra vapenplattform. Trots detta har dess roller inom modern krigföring aldrig riktigt definierats. Studien syftar till att ta reda pÄ vilka roller helikoptern kan ha inom manöverkrigföring. Detta görs genom att analysera manöverkrigföringens utmÀrkande drag mot helikopterns utmÀrkande drag.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Syftet Ă€r att faststĂ€lla gemensamma drag och paralleller, som Ă„terfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberĂ€ttelse Ă„terfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kĂ€rnberĂ€ttelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berĂ€ttelserna hĂ€mtade frĂ„n Leabhar GabhĂĄla Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material Ă€r hĂ€mtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehĂ„llsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.

Ovako Steel AB i Hofors tillverkar varmvalsade rör. Ett av de sista stegen i tillverkningsprocessen Àr en konventionell valsning i ett antal valspar kallad reducervalsning. De valsade rören uppvisar ibland en ojÀmn vÀggtjocklek lÀngs rörlÀngden pÄ grund av att det uppstÄr drag- och tryckspÀnningar i rören mellan valsparen. Syftet med examensarbetet Àr att öka kunskapen om dessa spÀnningars inverkan pÄ det fÀrdiga röret samt ge förslag pÄ hur processen kan förbÀttras. I examensarbetet har undersökts vilka parametrar som pÄverkar spÀnningarna i valsningsprocessen.

Den hÀr uppsatsen undersöker om det finns en genrekonvention för mÀklares objektsannonser och hur en prototypisk objektsannons i sÄ fall kan se ut. Sammanlagt 36 objektsannonser för bostadsrÀtter och villor frÄn StockholmsomrÄdet och GöteborgsomrÄdet undersöks. Med hjÀlp av nÀrlÀsningar med fokus pÄ genredrag och sprÄkmönster identifieras och analyseras gemensamma drag.UtgÄngspunkt för undersökningen Àr den genredefinition dÀr en genre ses som bestÄende av en given uppsÀttning sprÄkdrag som hör ihop med en viss sprÄksituation. Detta innebÀr att en texts syfte tillsammans med förvÀntningar om ett visst textmönster, innehÄll och sprÄk Àr centrala för en genretexts utformning.UtifrÄn det undersökta materialet framgÄr att en prototypisk objektsannons bl.a. innehÄller fem obligatoriska drag.