Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som är sammansättningar av mer än en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det särskilt svårt att särskilja ränta från Kapitalvinst..

Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en Kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av Kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av Kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en Kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har Kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en Kapitalvinst uppstår som ska beskattas.

Med arbetet försöker jag belysa och åtgärda vissa av de problem som hänger samman med lagerhållning. Arbetet utfördes på SWEDOOR i Forserum. Målet med mitt arbete är att minska omkostnaderna för lagerhållning av skivmaterial genom ökning av flexibiliteten i produktionen varigenom samtliga skivmaterial kan anpassas till en modulstandard. På så sätt kan lagerstorleken minskas och det behövs ingen förbearbetning av några skivmaterial innan de används i produktionen. Lösningen medför inte bara en Kapitalvinst utan även en förbättring av arbetsmiljön..

De senaste 50 åren har omfattande studier om den så kallade ex-dagseffekten gjorts och de har gemensamt kommit fram till att det finns en ex-dagseffekt, dvs. att aktiepriset faller med ett belopp som är mindre än utdelningen på ex-dagen. Den teori som fått störst genomslag i forskningen kring ex-dagseffekten härstammar från en studie av Elton & Gruber, 1970. Elton & Gruber menar att marknaden utgörs av klientel med olika skattesituationer och att dessa klientels olika skattemässiga preferenser på ex-dagen ger upphov till ex-dagseffekten. Elton & Gruber konstruerar en prisfallskvot och visar empiriskt att den är mindre än ett och att det finns ett samband mellan direktavkastningen och prisfallskvoten.

För aktiva delägare i fåmansföretag gäller de särskilda regler beträffande utdelningar och Kapitalvinster som kallas 3:12-reglerna. Huruvida reglerna är applicerbara eller ej får stor ekonomisk betydelse för den enskilde delägaren då följden av reglernas tillämplighet innebär att den enskilde delägaren begränsas i hur mycket av företagets vinst som denne får Kapitalvinstbeskatta. Utdelning eller Kapitalvinst överstigande den tillåtna nivån skall hos delägaren beskattas i inkomstslaget tjänst. Då tjänstebeskattningen sker enligt en progressiv skala kan skattesatsen hamna på 57 %, till skillnad från kapitalbeskattningens fasta nivå på 30 procent. Reglerna finns för att undvika att aktiva delägare i fåmansföretag, vilka har stor möjlighet att själva avgöra nivån på utdelning, låter bli att ta ut högbeskattad lön och istället tar ut lågbeskattad utdelning eller säljer andelen och därmed får en Kapitalvinst.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri Kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val.

Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med Kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att Kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.

Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade Kapitalvinster redovisas i november året efter inkomståret, varför Finansdepartementet fram till dess måste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel ända tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomståret har passerat och det finns tillgång till makrovariabler såsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella året. I denna uppsats undersöker vi, på uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbättring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade Kapitalvinster. Vi går grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbättringar. Vi använder, liksom den nuvarande modellen, en så kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förändringar i de förklarande variablerna.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att Kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.

Syftet med Lundinreglerna, som trädde i kraft år 1966, var att förhindra kringgående av dubbelbeskattningens andra led, genom ett utnyttjande av huvudregeln om skattefri utdelning på näringsbetingad andel. Bestämmelserna har dock kritiserats sedan Inkomstskattelagen infördes, då utrymmet för ett sådant kringgående försvann. Syftet med Lundinreglerna har därmed urholkats och därför föreslås nu ett slopande.Förslaget har uppstått som en följd av två nyligen avgjorda domar. Transaktionerna i de båda fallen omfattades egentligen av Lundinreglerna, men med anledning av att det ena fallet var ett internationellt fall, skulle en tillämpning av Lundinreglerna i det fallet strida mot EU-rätten. De olika utfallen medförde därmed ett åsidosättande av likhetsprincipen.Konsekvenserna av att Lundinreglerna slopas är främst att rätten till skattefri utdelning på näringsbetingad inte längre riskeras genom inskränkande bestämmelser.

Det har på senare tid uppmärksammats att svenska fastighetsbolag paketerar näringsfastigheter i svenska handelsbolag med utländska juridiska personer som delägare. Detta fenomen är ett skatteupplägg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgår vi från ett typfall där delägarna i det svenska handelsbolaget är nederländska juridiska personer. Skatteupplägget inbegriper tre transaktionsled, där det första ledet innebär att ett säljande svenskt aktiebolag underprisöverlåter en näringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet är att de nederländska delägarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill säga fastighetspaketet, till ett utomstående köpande aktiebolag i Sverige.

Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försäljningar i syfte att undgå beskattning på den Kapitalvinst som annars uppkommer då fastigheten avyttras. En typisk paketering går till på så vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försäljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlåts till sitt skattemässiga värde. Därefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvärde. En förutsättning för att någon skatt inte ska utgå är att andelarna är näringsbetingade. Ett andelsinnehav är i regel att se som kapitaltillgång, men kan i samband med avyttringen ändra karaktär till lagertillgångar. Då endast kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade är det av stor vikt att utreda när en andel i ett fastighetsförvaltande bolag är av lagerkaraktär. Genom en tolkning av 17 kap.