Bakgrund och problem: Med bakgrund i den rådande lågkonjunkturen behandlardenna uppsats problematiken kring finansiering av bilföretagunder den aktuella finanskrisen.Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bättre insikt i hurRenault, Peugeot och Volvo Personvaganr finansierar sigunder den nuvarande lågkonjunkturen, vilka problem de fårsamt hur de hanterar krisen.Metod: För att uppfylla syftet har en fallstudiemetod använts.Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer ochanalysen gjordes med hjälp av en komparativ metod av detre bilföretagen.Slutsats: Den nuvarande lågkonjunkturen har drabbat bilindustrinhårt och effekterna pa de tre studerade bilföretagen harvarit flera. De viktigaste av dessa var minskning avbilförsäljning och likviditetsbrist. Företagen använde olikastrategier för att minska krisens effekter men en sak hade degemensamt -en ändring av kostnadsstruktur..

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv Kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig Kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk Kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Det har de senaste årtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell Kapitalmarknad. Användningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstått ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. Från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att få för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till Kapitalmarknad och ägare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen.

Konglomerat är starkt diversifierade storföretag som är verksamma inom många olika affärsområden samtidigt. Vad som kännetecknar ett konglomerat är dess orelaterade diversifiering, ett företag kan till exempel tillverka både ketchup och bilar. Denna strategiform var vanlig i västvärlden kring andra världskriget och fick sitt uppsving under 1970-talet för att sedan alltmer försvinna på grund av undermåliga finansiella resultat. Strategiformen är däremot fortfarande vanligt förekommande i nyindustrialiserade länder och i synnerhet i Asien. Denna studie belyser konglomeratet som fenomen och söker generera en möjlig förklaring till varför denna företagsform alltjämt är vanligt förekommande i Asien och varför den är framgångsrik där.Studien har en teoretisk utgångspunkt och de teoretiska rönen illustreras sedan med hjälp av två fallföretag, indiska Tata Group och sydkoreanska Samsung Group, båda de största konglomeraten i sitt slag på respektive marknad.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorns funktion är att agera som extern övervakare genom att skapa förtroende mellan bolaget och dess intressenter. Detta sedan det finns ett behov att informationen är tillförlitlig för att upprätthålla en välfungerande Kapitalmarknad. För att detta ska vara möjligt krävs att revisorn förbehåller sig oberoende och innehar tillräcklig kompetensen. Det är även dessa komponenter som definierats vara summan av revisionskvalité. Vi föreslår att dimensionerna påverkar revisionskvalitén olika beroende på om bolaget är ett familjeföretag eller icke-familjeföretag.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv Kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv Kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande Kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv Kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.