The aim of this master?s thesis is to investigate how Paul Feyerabend?s anarchistic theory of knowledge can help our understanding of bibliographical classification and to analyse how epistemological assumptions are manifested in bibliographic classification. Paul Feyerabend?s anarchistic theory of knowledge and science is the theoretical approach of this thesis. The first part of the thesis consists of an introduction to bibliographical classification and epistemology.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Detta Àr en teoretisk uppsats med syftet att belysa relationen mellan mÀnskligt (sprÄkligt) meningsskapande och beteende. Tre drifter stipuleras: kontroll (förutsÀgbarhet), socialitet (samhörighet), och motilitet (spontan rörelse). UtifrÄn dessa konstrueras en modell för meningsskapandet bestÄende av fyra s.k. egokomponenter (jaget, miget, existensen och essensen) som pÄ olika sÀtt Àr kopplade till drifterna. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka möjligheten att konstruera ett s.k.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap pÄ A- och B-nivÄ för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen pÄ Àmnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som Àr en del i Gy2011. Granskningen Àr gjord utifrÄn vilken kunskapssyns som kan skönjas i de bÄda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgÄ ifrÄn Àr kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa tvÄ perspektiv Àr valda för att de enligt tradition utifrÄn vad som karaktÀriserar dem har stÀllts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn Àr dominerande bÄde i den dagsaktuella kursplanen och ocksÄ den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgÄngspunkterna som beskrivs i Àmnets karaktÀr och uppbyggnad men ocksÄ i flera mÄl som med undervisningen ska efterstrÀvas.

Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgÄngsfaktorer för implementeringen av affÀrssystem i e-handelsföretag.ForskningsfrÄga: Beaktas samma kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av ett affÀrssystem i stora fysiska företag som smÄ e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat tvÄ respondenter. En vetenskaplig förhÄllningssÀtt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktÀr.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affÀrssystem Àr och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

Detta Àr ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbÀttra det kinestetiska lÀrandet i samband med undervisning av abstrakta Àmnen. För detta ÀndamÄl behövs en djupare förstÄelse av det kinestetiska lÀrandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tÀnkande. De ledande frÄgestÀllningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lÀrande ha i en undervisningskontext? -PÄ vilka sÀtt kan kinestetiskt lÀrande anvÀndas i undervisning? I litteraturgenomgÄngen skildras hur det abstrakta tÀnkandet och kroppen hÀnger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska förestÀllningsförmÄga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Denna uppsats visar hur representationen av dekadent maskulinitet i svensk dekadenslitteratur frÄn tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktÀr och litterÀr figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snÀva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framtrÀder Àr nÀrmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgÀngesformer och kroppsligheter Àr sÄ gott som utbytbara frÄn verk till verk och författarskap till författarskap.

Kalla krigets slut innebar helt förÀndrade sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar för de flesta stater. DÄ var vÀrlden uppdelad i tvÄ tydliga block med tvÄ styrande supermakter i stÀndig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med mÄnga olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna sÀkerhetspoltiska omdaning har ocksÄ pÄverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats Àr en fallstudie som tittar nÀrmare pÄ Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och sÀrskilt pÄ Sveriges deltagande i den samma. Syftet Àr att söka efter de motiv som lÀggs fram för insatsen i sÄvÀl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrÄn de tvÄ grundlÀggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger nÄgonstans mitt emellan dessa tvÄ motsatta perspektiv. BÄda förhÄllningsÀtten innebÀr ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda flÀckar i studien och först nÀr man stÀller dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltsÄ förklaras av bÄde strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom vÀrldssamfundet..

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.