Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgÄng Àr att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med Àmnet idrott och hÀlsa vill man enligt styrdokumenten hjÀlpa elever in pÄ en hÀlsosam livsstil och fÄ dem att bry sig om sin och andras hÀlsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan gÄr ut pÄ att barn och ungdomar skall lÀra sig saker och ting som Àr nödvÀndiga för att klara sig i livet och alla Àmnen bidrar till elevers lÀrande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

AbstraktTitel: Leksaker i den digitala tidsÄldern ? Leksaksbranschens bemötande av nya preferenserFörfattare: Sandra Nilsson och Victor TydesjöHandledare: Leif RyttingKurs: Företagsekonomi III ? examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur leksaksbranschen har förÀndrat och kommer att förÀndra sin verksamhet i den teknologiska tidsÄldern. För att genomföra detta har vi faststÀllt nÄgra aspekter att undersöka:Butikernas nuvarande tillstÄnd gÀllande sortiment och arbetssÀttFörÀndringar som har skett gÀllande sortiment som en konsekvens av barns förÀndrade teknologianvÀndningLeksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingenForskningsfrÄgan lyder: Hur pÄverkas leksaksbranschen av barns tidiga anvÀndande av olika former av digital teknologi?MetodVi har för denna uppsats valt att anvÀnda den kvalitativa metoden.

Volvo Aero Corporation Àr en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar anvÀnds i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, dÀr Volvo Aero efterstrÀvar att ha en mer aktiv roll gÀllande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat pÄ grund av konsolidering, blivit svÄrare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbÀttra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sÀnka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som Àr applicerbara pÄ de nya situationer som företaget stÄr inför.Vi utförde studier av en mÀngd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bÀst.

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Kvalitetsbegreppet Àr svÄrdefinierat och mÄngdimensionellt. DÀrför bör det definieras för att ens kunna anvÀndas för mÀtning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Stockholms lÀns landsting, SLL, stÀller för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vÄrdcentralerna.VÄrdcentralen Àr den vÄrdenhet som först kommer i kontakt med patienter. DÀrför Àr det viktigt att de har en översikt över hela hÀlso- och sjukvÄrden ifall de mÄste skicka patienter vidare för sjukvÄrd som de sjÀlva inte kan ge. Under Ären 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvÄrden fick mycket kritik för att inte hÄlla kvalitetsmÄttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanstÀlla sju kvalitetskrav pÄ vÄrdcentralerna.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivĂ„/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartlĂ€ggning av förĂ€ndring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den pĂ„verkan förĂ€ndringen av redovisningen av leasing(IAS17), förĂ€ndringen pĂ„tvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa pĂ„ BalansrĂ€kningen. Detta kommer att innebĂ€ra en förĂ€ndring av balans och resultat rĂ€kning, detta har kartlĂ€ggs i denna uppsats. FörĂ€ndringen som skall kartlĂ€ggas Ă€r hur kapitaliseringen pĂ„verkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultatrĂ€kningen förmedlar till företagets omvĂ€rld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att pĂ„verka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förĂ€ndras samt vad kommer att Ă€ndras? Är det möjligt att utgöra nĂ„gra branschspecifika trender i nyckeltalens förĂ€ndring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehĂ„llet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om en ny leasingstandard kommer att pĂ„verka de svenska företagens balans- och resultatrĂ€kningar och dĂ„ i sin tur olika nyckeltal.

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft tvÄ syften:1) Att skapa en ökad förstÄelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka pÄ förÀndringsprocessers utfall.samt2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förÀndringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg.Metod: Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av sÄvÀl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktÀr. Vid analysen av insamlad data har tillÀmpats ett hermeneutiskt synsÀtt.Resultat & slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förÀndra underlaget för beslut, planering och implementering av förÀndring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har sÄledes funnits i sÄvÀl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusomrÄden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext.

Uppsatsens syften Àr att undersöka hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med sÀrskilt fokus pÄ arkivvÀsendet, samt att sÀtta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. SÀrskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevÀrde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgÄng av utredningar som fokuserar pÄ kulturpolitik i allmÀnhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet anvÀnds pÄ ett ambivalent sÀtt med varierande rÀckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt sÀrprÀglat kulturarv och en mÀngd mindre kulturarv, dÀr minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingÄ.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma lÄnga tradition som museer av aktiv insamling, skapande av kÀllmaterial och utÄtriktad förmedling av det material som förvaras pÄ institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet fÄr en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna mÄste ta pÄ sig en mer aktiv roll och sjÀlvkritiskt granska vilka vÀrderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i SkÄne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. PÄ konkret vardagsnivÄ tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förÀndrade betydelse ha relativt liten betydelse.

AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna portrÀttering stÄr i kontrast till normer i samhÀllet. Viss fokus ligger Àven pÄ relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populÀrkulturen har genomgÄtt en stor förÀndring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjÀlper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som stÄr i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus anvÀnds för att definiera genus och faststÀlla samhÀllets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framstÀller kön och etnicitet.Baserat pÄ ett antal avsnitt frÄn seriens första sÀsong identifieras ett antal huvudkaraktÀrer, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener dÀr de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjÀlp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmÀrker mÀnnen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper stÀlls sedan emot det teoretiska ramverket för att faststÀlla hur vÀl seriens genusmönster överensstÀmde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivĂ„/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartlĂ€ggning av förĂ€ndring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den pĂ„verkan förĂ€ndringen av redovisningen av leasing(IAS17), förĂ€ndringen pĂ„tvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa pĂ„ BalansrĂ€kningen. Detta kommer att innebĂ€ra en förĂ€ndring av balans och resultat rĂ€kning, detta har kartlĂ€ggs i denna uppsats. FörĂ€ndringen som skall kartlĂ€ggas Ă€r hur kapitaliseringen pĂ„verkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultatrĂ€kningen förmedlar till företagets omvĂ€rld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att pĂ„verka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förĂ€ndras samt vad kommer att Ă€ndras? Är det möjligt att utgöra nĂ„gra branschspecifika trender i nyckeltalens förĂ€ndring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehĂ„llet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om en ny leasingstandard kommer att pĂ„verka de svenska företagens balans- och resultatrĂ€kningar och dĂ„ i sin tur olika nyckeltal.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns omstÀndigheter som medför att sÀljare av fast egendom blir skyldig att upplysa köparen om fel i fastigheten. Min frÄgestÀllning Àr sÄledes om sÀljare av fastighet har nÄgon upplysningsplikt. I uppsatsen har jag anvÀnt traditionell rÀttsdogmatisk metod. En fastighet kan vara behÀftad med tvÄ huvudtyper av fel, konkreta fel och abstrakta fel. Ett konkret fel föreligger om fastigheten avviker frÄn en mellan parterna avtalad standard. Om avtalet inte innehÄller nÄgra uppgifter om fastighetens standard men avviker frÄn vad köparen haft anledning att rÀkna med vid köpet föreligger ett abstrakt fel.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

ABSTRAKTSyfte och mÄl: Att jÀmföra olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter. Bakgrund: Fetma blir vanligare och behovet av kunskap inom vÄrden ökar för att pÄ ett sÀkert sÀtt ta hand om dessa patientgrupper. Anestesisjuksköterskan ska kunna hantera, prioritera och ta snabba beslut vid akuta tillstÄnd och förebygga komplikationer som kan uppstÄ. Kunskap och beredskap inför akuta situationer Àr av stor vikt för att hantera den svÄra luftvÀgen och kunna ge en god och sÀker omvÄrdnad genom anestesin.                                                                   Design: En litteraturstudie med kvantitativ ansats genomfördes.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.