BAKGRUND: Att drabbas av en dödlig sjukdom innebÀr ett hot mot vÄr existens. NÀr patienterna inte gÄr att bota inleds palliativ vÄrd. Denna vÄrd ska, som all annan vÄrd, ske utifrÄn en helhetssyn och syftar till att lindra patienternas fysiska, psykiska och existentiella lidande. Trots detta har fysiskt lidande ofta tagit störst plats. Psykiskt lidande har ocksÄ lÀnge kommit i skymundan, men Àr ÀndÄ erkÀnt.

AbstraktVi har i denna studie haft ambitionen att nÀrma oss en förstÄelse för invandrade anhöriga som tar hand om sina Àldre nÀrstÄende, deras egna sociala verklighet, med dess handlingar, normer och vÀrderingar. Syftet har ocksÄ varit att försöka förstÄ motivet till varför personer med invandrarbakgrund vÄrdar sina nÀrstÄende. Till sist har vi Àven strÀvat att fÄ kunskap om vad de anhöriga skulle vilja att den offentliga sektorn skulle kunna hjÀlpa dem med i deras vardagssituation. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser den sociala verkligheten ut för anhörigvÄrdare? Vilka faktorer pÄverkar valet att bli anhörigvÄrdare? Hur upplever anhörigvÄrdaren den offentliga sektorn? I vÄr studie Àr det den anhörige som Àr i fokus.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvÄsprÄkiga elever? ? en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. SpeciallÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling och de förutsÀttningar som ges för denna.

Abstrakt Titel: SĂ€ljstödNivĂ„: KandidatuppsatsFörfattare: Fredrik PalmĂ© och Niclas ÖstlinHandledare: Jens Eklinder Frick och Jonas MolinDatum: 2015 - januari Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns lite eller ingen interaktion mellan sĂ€ljstödsstrukturerna Self-Support, Core-Team Support och External-Support. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att öka vĂ„r förstĂ„else kring sĂ€ljstödsstrukturer och se om det finns ett samspel mellan dem och om de kan kombineras, samt öka förstĂ„elsen för de fyra underliggande dimensionernas (workload, complexity, prequalification och customization) pĂ„verkan pĂ„ valet av sĂ€ljstöd.Metod: Studien Ă€r designad som en fallstudie med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen samlades in med hjĂ€lp av deduktion och det empiriska materialet samlades in genom semi-konstruerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien indikerar att det finns ett konstant samspel mellan de tre olika sĂ€ljstödsstrukturerna. Valet av sĂ€ljstöd beror  pĂ„ sĂ€ljarens upplevelser av de fyra dimensionerna och Self-Support, Core-team support och External-support Ă€r ofta kombinerade för att erbjuda det mest lĂ€mpliga stödet vid rĂ€tt tidpunkt. Förslag till vidare forskning: Eftersom ett av företagen var under omstrukturering och led av viss personalbrist, finns det möjligtvis en skillnad i appliceringen av sĂ€ljstöd i ett företag som har lĂ€mplig mĂ€ngd personal. Det vore Ă€ven intressant att se vilken pĂ„verkan kommunikationen i ett mer centraliserat företag hade haft pĂ„ valet av sĂ€ljstöd. Uppsatsen bidrag: Studiens bidrag Ă€r den ökade förstĂ„elsen kring samspelet mellan olika sĂ€ljstödsstrukturer.

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strÀvar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvÀrld. Den problematik de stÄr inför, samt hur de hanterar den dÄ de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan vÀsterlandet och resten av vÀrlden Àr kÀrnan i mitt arbete. Med postkoloniala frÄgestÀllningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den vÀsterlÀndska kulturen ger bÄde dem vi beskriver, samt oss sjÀlva, nÀr vi definierar "icke-vÀsterlÀndsk" konst pÄ ett specifikt sÀtt. För att kanalisera de postkoloniala frÄgestÀllningar jag undersöker tittar jag nÀrmare pÄ utstÀllningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utstÀllning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

AbstraktTitel: ?Jag tÀnkte bara: ?Inte hÀr, inte hÀr, inte hÀr?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WÄgerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: VÄren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur publiken minns, kÀnner och pÄverkas av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av hÀndelsen lÄter sig inte summeras pÄ nÄgot enkelt sÀtt, men fem av de mest förekommande kÀnslouttrycken var: ?Oro/rÀdsla?, ?MedkÀnsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?LÀttnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sÀtter in sig sjÀlva i sammanhanget ?nationen Sverige? dÀr det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. PÄ samma sÀtt tar de avstÄnd frÄn ett utlÀndskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer Àr ofta mellan 50-70 Är gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon Àr att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vÀgg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas.Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom pÄ kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska.Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed dÀr sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet.Resultat: Patienter upplevde lite smÀrta i fem av sju studier.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har anvÀnt oss av en elektronisk enkÀtundersökning. EnkÀten skickades ut till 732 svenska godkÀnda och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens pÄ 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: UtifrÄn studien har det framgÄtt att det finns tvÄ linjer av tankegÄngar angÄende goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Abstrakt Titel: SĂ€ljstödNivĂ„: KandidatuppsatsFörfattare: Fredrik PalmĂ© och Niclas ÖstlinHandledare: Jens Eklinder Frick och Jonas MolinDatum: 2015 - januari Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns lite eller ingen interaktion mellan sĂ€ljstödsstrukturerna Self-Support, Core-Team Support och External-Support. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att öka vĂ„r förstĂ„else kring sĂ€ljstödsstrukturer och se om det finns ett samspel mellan dem och om de kan kombineras, samt öka förstĂ„elsen för de fyra underliggande dimensionernas (workload, complexity, prequalification och customization) pĂ„verkan pĂ„ valet av sĂ€ljstöd.Metod: Studien Ă€r designad som en fallstudie med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen samlades in med hjĂ€lp av deduktion och det empiriska materialet samlades in genom semi-konstruerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien indikerar att det finns ett konstant samspel mellan de tre olika sĂ€ljstödsstrukturerna. Valet av sĂ€ljstöd beror  pĂ„ sĂ€ljarens upplevelser av de fyra dimensionerna och Self-Support, Core-team support och External-support Ă€r ofta kombinerade för att erbjuda det mest lĂ€mpliga stödet vid rĂ€tt tidpunkt. Förslag till vidare forskning: Eftersom ett av företagen var under omstrukturering och led av viss personalbrist, finns det möjligtvis en skillnad i appliceringen av sĂ€ljstöd i ett företag som har lĂ€mplig mĂ€ngd personal. Det vore Ă€ven intressant att se vilken pĂ„verkan kommunikationen i ett mer centraliserat företag hade haft pĂ„ valet av sĂ€ljstöd. Uppsatsen bidrag: Studiens bidrag Ă€r den ökade förstĂ„elsen kring samspelet mellan olika sĂ€ljstödsstrukturer.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för Àldre med demenssjukdomar och trycker pÄ trÀdgÄrden som en hjÀlp i arbetet att stÀrka livskvaliteten. Arbetet Àr en litteratursökning dÀr material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trÀdgÄrd. HÀr berörs behovet av trygghet och sjÀlvstÀndighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trÀdgÄrd har en positiv effekt. Genom att anvÀnda olika igenkÀnnbara element i trÀdgÄrden gÄr det att skapa en miljö som den boende kÀnner sig trygg och kan orientera sig i.

MÄnga som arbetar i skolan Àr överens om att barn bör ha möjlighet att lÀra sig pÄ olika sÀtt. En teori som utgÄr frÄn detta Àr Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lÀrare verksamma i lÄg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt mÄnga forskare missunnad elevgrupp, de begÄvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lÀrare talar om sitt arbete med matematikbegÄvade elever. Hur definierar de intervjuade lÀrarna elever med en matematisk begÄvning och hur förhÄller de sig till dessa? Vad sÀger sig de intervjuade lÀrarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lÀrarna att det finns det nÄgot samband mellan högpresterande elever och begÄvning, pÄ vilka sÀtt yttrar sig dessa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rÀtt att utvecklas sÄ lÄngt som möjligt, Àven om man lÀtt nÄr kunskapskraven.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens fÄr en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebÀr att företag kontinuerligt mÄste investera i mÀnskliga resurser för att bibehÄlla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och pÄverkar en organisation under lÄng tid. Trots detta har HR-debatten först under senare Är börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar rÄder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen pÄ bÀsta sÀtt.