De senaste åren har det framförts kritik mot svensk räddningstjänst både från egen personal och forskare avseende brister i lärande och erfarenhetsåterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara på erfarenheterna. En forskare som studerat området är Anna-Karin Lindberg som granskat lärande från räddningstjänstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lärdomar från insatsrapporterna inte fungerar särskilt väl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt också gällde brandutredningarna.

Titel: Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv på platsutveckling.Beskrivning: Kandidatuppsats inom programmet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg.Författare: Sandra Friberg, Kristin Holmqvist och Cajsa Moberg.Handledare: Filippa Säwe och Hervé Corvellec.Datum: 2008-05-29. Eslöv har länge fått dras med epitetet ?Sveriges tråkigaste stad? som under årtionden påverkat människors image av platsen. På grund av trenderna mot ökad kommersialisering, mobilitet och homogenisering, har det aldrig tidigare varit så viktigt för platser att differentiera sig från varandra och upprätthålla en positiv image. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en liten, svensk kommun kommunicerar ut sina differentierings-strategier för att påverka sin image i positiv riktning.

Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt.

Titel: "Fighting Freakin? Voldemort" ? En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin målgruppFörfattare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg Kurs, termin och år: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13Handledare: Elisabet Ljungberg Antal ord: 18 188 Problemformulering och syfte: Den här studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela på gemensamma intressen väcker ett samhällspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhängare. I och med detta berör uppsatsen ämnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovärdiga och starka relationer med sina målgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhälle. Studiens syfte är att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina Kanaler på Youtube och Facebook. Metod och material: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa textanalyser av HPA:s Facebookinlägg och Youtubevideor från åren 2010 och 2013.

Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar.Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt.

Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke.

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder Kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär. Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka Kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR är ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar men varje företag måste skapa sin egen definition och bestämma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frågor. Det är ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter då CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumärke. I den här rapporten reds begreppet ut med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka Kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Under de senaste åren har strukturen på konsumentmarknaden förändrats. Konsumentersbeteenden och förväntningar har gjort att det blivit svårt för företag att kommunicera medkunder via traditionella Kanaler. Som ett led i det här har massmarknadsföring fått lämnaplats åt datadriven, segmenterad och differentierad påverkan. Lojalitet är något som blivitallt viktigare för företag då det har konstaterats att det är mycket billigare att kvarhålla enexisterande kund än vad det kostar att värva en ny. Något som blivit allt vanligare inommarknadsföring är lojalitetsprogram för varumärken, vilka syftar till att belönaexisterande kunder.

Nyckelord: kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföringBakgrund: Kundklubbar inom e-handeln är ett relativt nytt begrepp om man bortser från de företag som bedriver handel i flera Kanaler. Det kan förklara att få studier har genomförts som beskriver kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn på vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar är ett sätt att bättre anpassa kundklubbarna efter konsumenternas önskemål.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagens kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar.Metod: En abduktiv forskningsmetod användes där intervjuer och enkäter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjälpte till att få en förankring av verklighetenTeori: Referensramen innehåller teorier om e-handel, kundlojalitet, kundklubbar och relationsmarknadsföring.Empiri: Här presenterades information från en kontaktperson från Pixmania och en respondent som jobbar som konsult på ett CRM-företag. En enkät och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier.Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att på så sätt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-kundklubbar i allmänhet står sig.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.