Gerillakrigföring som metod i konflikter som inte är mellanstatliga är aktuella att studera ur ett svensktperspektiv. Ett ökat internationellt militärt åtagande föranleder valet av ämne, samtidigt som okonventionellatillvägagångssätt omgärdas av fascination. Uppsatsen undersöker vilka faktorer som ligger bakomframgångar med gerillakrigföring, i syfte att öka medvetenheten om de företeelser som behöver uppmärksammasi en konflikt med gerillakrigsinslag.I arbetet utnyttjas en induktiv metod kombinerad med fallstudier. Inledningsvis skapas en definitionsgrundför gerillakrigföring. Därefter prövas teorin om krigföringens principer som framgångselement på krigen iAlgeriet (1954-62) samt Malaysia (1948-57).

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv Kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS.

Abortfrågan har sedan länge varit en mycket omdebatterad och kontroversiell fråga i det amerikanska samhället. Striden mellan abortförespråkare och abortmotståndare har eskalerat på senare år och de fredliga blockaderna har numera utökats med kraftigare våldsinslag som dödsskjutningar.Vårt syfte är att ur ett konstruktivistiskt forskningsperspektiv undersöka hur dessa rörelser för fram och framställer sitt budskap. Studien kommer att inriktas på att studera representativa hemsidor för de rivaliserande parterna.Vi brukar diskursanalys ur såväl ett teoretiskt som metodiskt perspektiv i samband med teorier om framing för att studera den diskursiva Kamp som finns mellan de båda rörelserna. Vår studie visar att respektive part söker framställa aborter och foster på olika sätt. Vi kommer visa att abortmotståndarna framställer abort som mord medan förespråkarna menar att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp..

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas.

Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna Kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

Invandringen till Sverige är ett omdiskuterat och viktigt samhällsfenomen som ligger i tiden. Asylärenden går oss oftast omärkta förbi och de flesta svenskar har föga inblick i asylsökandes Kamp om sin framtid. Vi tydliggör hur människor känner sig behandlade och bemötta under denna process. På grund av den snabbt ökade flyktingströmmen till Sverige, reagerar allmänheten mot invandring. För asylsökande blir processen en grym vardag som för med sig brutala former av mänsklig bortgallring.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Invandringen till Sverige är ett omdiskuterat och viktigt samhällsfenomen som ligger i tiden. Asylärenden går oss oftast omärkta förbi och de flesta svenskar har föga inblick i asylsökandes Kamp om sin framtid. Vi tydliggör hur människor känner sig behandlade och bemötta under denna process. På grund av den snabbt ökade flyktingströmmen till Sverige, reagerar allmänheten mot invandring. För asylsökande blir processen en grym vardag som för med sig brutala former av mänsklig bortgallring.

This essay focuses on how trafficking is defined and dealt with in recent European policies,and particularly how prostitution take part of these discursive developments. Treaties andagreements on trafficking in human beings and for sexual exploitation have been made bythe European Union and United Nations amongst others, which have been signed andratified by the EU countries in Action Plans. In this essay, five national Actions Plans, fromAustria, Great Britain, Poland, Spain and Sweden between 2007 and 2009, have beencompared in order to see similarities and differences in how the phenomenon of traffickingis done through language. Based on Discourse theory and focus on discursive struggles, theresult show a hegemony around trafficking as a social issue in the Action Plans studied,exploiting humans, mainly children and women, sexually, but also how trafficking is framedas a problem of the nation state and the domestic labour market. It is also illustrated howdifferent meanings of prostitution make the trafficking discourse antagonistic and contested.Finally, the essay discusses the trafficking discourse in relation to EU strivings towardsharmonisation and power imbalances of migration and economy in Europe..