The primary purpose of this essay is to study and describe how the concept of ?ethnicity? is introduced, defined and constructed at the Universities of Social Work Education through the perspectives of students attending and teachers/researchers currently employed at the University of Gothenburg. Also, this study attempts to describe what differences there are between the two groups and how these are expressed. The theoretical perspectives which we have used to analyse the empirical data are social constructivism and postcolonial theories. We have applied a qualitative method based on four interviews with teachers/researchers and two focus group interviews with 14 students.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare.

Bakgrund:Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet.I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel ? och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag.

Familjehemsvård upptar c:a 75% av den dygnsvård som bekostas av socialtjänsten och har en lång tradition i vårt land. Denna studie handlar om hur socialarbetare bedriver arbetet i ?jakten på den goda familjen?. Syftet är att undersöka processen kring rekrytering och utredning av familjehem och de teorier och övriga faktorer som påverkar denna. Frågeställningarna är: 1.

Bakgrund:Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstoraföretag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering.Problem:Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina?Syfte:Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB.Metod:Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag.Teori:I uppsatsen presenteras tre stycken teorier.

Syftet med uppsatsen är dels att beskriva hur själavården varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fältandaktsböcker under denna period utifrån vad de innehåller och vem de vänder sig tilloch om de förändrats över tid.Metoden som har använts är 1) litteraturstudier av den militära själavårdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt på perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fältandaktsböcker, vad gäller innehåll ochvem boken vänder sig till. Samt om det skett någon förändring över tid i de tre fältandaktsböckerna utifrån innehåll ochvem de vänder sig till.1900-talets militära själavård och dess organisation har präglats av en diskussion om dess berättigande inom försvaret ochhur den i så fall ska utformas. Den har påverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militära själavårdens har efterfrågats men inte fått något konkret uttryck, utan det är Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.Inom den militära själavårdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.Fältandaktsböckerna är tydligt präglade av det samhälle som de finns i. 1893-års fältandaktsbok reflekterar väckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet.

Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp.

Landscape architect is a profession that withholds varying tasks inside countries and between countries. In many countries the landscape architect profession does not exist. Spain is a country where the landscape architect profession is not recognized, and the professions that work with landscape architecture are architects, engineers, biologists and agronomists. "Paisajista", in English "Landscaper," is in Spain a common name for those who design gardens and parks. Sweden is one of the countries with most landscape architects due to its population and the profession is well established.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet.

Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pågår olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jämställd arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rådande könssegregeringen i samhället och har därmed även möjligheten att förändra dessa förhållanden.Min uppsats belyser detta jämställdhetsmål utifrån arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att beskriva arbetsförmedlarnas syn på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet. Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna.