The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called ?The Folk Music Vogue?, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians.

Detta arbete består av två delar. En del som resulterat i sömnaden av tre västar samt en del som består av en skriven rapport.Syftet med arbetet har varit att genomföra och dokumentera hur jag utifrån kulturarv och slöjdtradition har inspirerats till produktutveckling av plagget väst och i en vidare förlängning hoppas kunna förmedla detta till slöjdstuderande. Jag arbetade kvalitativt i nära kontakt med skisser, material, redskap och plagg under observation av mitt eget arbete. Under tiden fördes dagboksanteckningar utifrån rubrikerna inspiration, genomförande, erfarenheter av material och teknik samt reflektion. Litteratur har studerats om personer som arbetat på ett likartat sätt den dräkthistoriska utvecklingen av plagget väst och till viss del livstycke.I resultatet presenteras hur produktutvecklingen växt fram utifrån den första skissen till det färdiga slutresultatet. Resultatet visar att det går att beskriva hur den skapande processen gått till genom att noga dokumentera genom skisser och anteckningar.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll.

Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrån mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterära undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med rekvisita försöker jag ta fasta på vad rekvisita är och hur det används och har använts tidigare i Tjechovs pjäser..

Afghanistan är ett land där motsättningen mellan tradition och modernitet har kännetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i städerna och i landsbygden är stora vilket är en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstående aktörer under de senaste 100 åren. Denna undersökning fokuserar på en jämförelse mellan två olika perioder där man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet är Sovjetunionen, från år 1973 fram till år 1991.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

This study examines how yoga is presented in a Swedish journal called Sökaren. Sweden is often presented as one of the most secular states in the world, and for that reason it is interesting to examine the Swedish way of religiosity by looking, in this case, at the depiction of yoga. I compare two periods of time, the first one from 1964 to 1974 and the latter from 1998 to 2008. I will thereby be able to examine tendencies and changes in the presentation of yoga. For a further understanding of the context around the elected periods this study introduces religiosity in Swedish society, such as Christianity and the New Age movement.

In musikklasser (a special musical training which focus on choral singing is offered in the Swedish compulsory school from the age of ten until the age of sixteen) teachers are working in a tradition where conventions relating to singing with children have developed in accordance with the Swedish choral tradition. In these classes, students are trained in large groups, usually around 30 students in one class. Furthermore, one teacher and 60 students is also frequent in schools with two or more parallell grades. In a large choir group, students develop their skill in choral singing, which includes the development of general musical knowledge as well as the development of the individual singing voice of each student in order for the choir to be able to interpret and perform music with a communal musical expression. Thus, the complexity in this teaching and learning setting places high demands on the choir teachers? ability to use appropriate teaching and learning strategies in order to develop the specific musical skill required in a choir.In this study, two choral teachers´ interaction with their choir class were investigated.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan..

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

I am a practising classical soprano. After more than 20 years of professional singing, I re-trained my voice according to principles of the old Italian school of singing. In this essay, I examine the origins and priciples of bel canto, with special focus on appoggio and chiaroscuro, two key ingredients in the bel cantao tradition. I explore the relationship between science and the craft of singing, and what modern voice science has to say about the efficiency and health aspects of this technique, I also describe the profound effect it has had on me as an artist..

In this essay I have read the novels Wide Sargasso Sea (Jean Rhys 1966), Desirada (Maryse Condé 1997) and Invisible Cities (Italo Calvino 1972) through Édouard Glissant?s notion of the primary scene in Philosophie de la relation. Poésie en étendue. I have examined how the primary scene can be seen as a political/an aesthetical strategy in the three novels. This was done in order to question the blunted tool of the notion of the identity, which is often considered in studies regarding ?postcolonial novels?.

EU-svenskan har genom åren kritiserats för att inte vara läsbar och idiomatisk.Kritikerna har ansett att den inte lever upp till klarspråksriktlinjerna försvenskt författningsspråk. Skillnader i juridisk tradition och punktregeln harutpekats som de bakomliggande orsakerna till EU-svenskans brister. I den häruppsatsen undersöks vilken betydelse de strukturella skillnaderna mellanfranskan och svenskan har för översättning av franska EU-lagtexter tillsvenska. Syftet är att belysa den syntaktiska komplexiteten i EU-prosan ochbehovet av specifika klarspråksriktlinjer för EU-svenskan..