Syftet med denna studie var att undersöka om Kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa Kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade Kadetter. Bland dessa Kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande Kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina Kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör Kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina Kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inställning Kadetter och deras anhöriga har tillutlandstjänst och diskutera möjliga orsaker till de olika åsikterna. Andra frågor som belyses är omde som genomfört utlandstjänst innan de börjat utbildningen upplevt några men efter sintjänstgöring och hur de anhöriga sett på denna tjänstgöring. Då tidigare forskning rörandeKadetters och deras anhörigas syn på utlandstjänst saknas, utgör uppsatsen ett begränsat menviktigt empiriskt bidrag. Kring denna empiri förs ett resonemang om hur den nya sortensofficerare kan tänkas fundera i dessa frågor.Bland de resultat som kan utläsas är att Kadetterna i OP 08-11 ser sina anhörigas åsikt som enviktig del i sin motivation för att göra utlandstjänst. Större delen av de svarande ser också självapositivt på en framtida utlandstjänst.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript?s motivation to continue their career and officers to end theirs.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på Kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv.

Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot Kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut Kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av Kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga Kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten..

Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts.

Merparten av Kadetterna på den 217:de kursen på Militärhögskolan Karlberg står inför en kommande anställning i Försvarsmakten. Kadetternas anställningsprocess har kantats av obeständiga beslut från Försvarsmakten och fattade beslut som påverkat dem i deras blivande profession som officerare i Försvarsmakten. Utifrån detta hur ser Kadetternas vilja till att ta anställning i Försvarsmakten ut?Syftet med arbetet ligger i att utifrån Maslows behovsteori undersöka om det går att finna tendenser kring huruvida Kadetterna känner behovstillfredsställelse utifrån de fem steg som utgör Maslows behovsteori och om deras vilja till att ta anställning i Försvarsmakten går att sammankopplas till denna. Arbetet undersöker även om det går att utmärka specifika faktorer som påverkar Kadetterna i en högre grad till att inte vilja ta anställning i Försvarsmakten efter examen.Syftet  och frågeställningarna besvaras genom analys av en genomförd enkätundersökning bland Kadetterna.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre Kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre Kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Ledarskap är ett begrepp som är vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehåller begreppet och vad innebär det att vara en god ledare? Frågar man tio individer vad begreppet betyder för dem får man säkerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras värderingar och erfarenheter. Ämnet är också mycket populärt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berättar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom åren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmän acceptans.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre Kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta Kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.