Syftet med undersökningen är att arbeta fram en modell för hur företag bör arbeta innan, under och efter en KRIS för att bevara sitt varumärke. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där primärdata insamlats via intervjuer med sex experter inom området KRISkommunikation. Ett abduktivt tillvägagångssätt har används då fokus växlat mellan empiri och teori, men där största fokus legat på empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtats från olika databaser, såsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer på hur företag kan arbeta innan en KRIS för att förebygga och förbereda. Den visar även på hur företag arbetar under en KRIS för att minimera skadan av den samt hur de på bästa sätt kan återhämta sig från den.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i KRIS och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i KRIS och sorg.Vi harutgåttfrån två frågeställningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid KRIS-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i KRIS och sorg?Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid KRISsituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal.

I vårt fördjupningsarbete beskriver vi hur KRISberedskapen är uppbyggd och hur en KRIS hanteras i Sverige med inriktning på polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som väckte vårt intresse för ämnet är alla de olika händelser som inträffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av KRISer (exempel på dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi ställde oss frågan om vi är förberedda på en KRIS?! Målet med arbetet är att belysa polisens roll i KRIShanteringssystemet och om det finns tillräckligt med kunskap för att hantera en KRIS. Det är givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en KRIS förutom polisen.

PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer där förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter några gemensamma aspekter eller nämnare som alltid verkar finnas där när parterna upplever att en förhandling i KRIS är lyckad?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka beståndsdelar en lyckad förhandling i KRIS består av.METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats är i huvudsak fenomenologi.RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i KRIS utgörs av graden av förberedelse, att motparten känner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemärkelse att denne stöder sig på fakta, samt att en hög grad av målkongruens mellan parterna uppnås..

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring KRIS och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en KRIS mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller KRISer i sitt liv. Det kan ske vid både KRISer som sker individuellt och KRISer som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska KRISen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk KRIS. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell KRIS. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell KRIS.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för KRISkommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en KRIS samt vilken nytta en KRISkommunikatör kan ha av att se på en KRIS som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på KRISkommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till KRISkommunikation..

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en KRIS mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förutsättningar att arbeta med KRISdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade på lärarnas uppfattningar om vad en elev i KRIS är, hur lärarna anser att elever i KRIS bör bemötas samt vilken beredskap lärarna själva anser att de har för att möta elever i KRIS. Vårt resultat synliggjorde att lärare har en tämligen bred uppfattning av vad en elev i KRIS, de talade om allt från personliga individuella KRISer till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg att elever i KRIS kan mötas med samtal som bland annat går ut på att läraren ska bekräfta eller uppmuntra eleven. Då lärare som undervisar i de äldre åldrarna menade att elever i KRIS kan uppleva svårigheter med skolarbetet ansåg de att KRISdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell KRIS sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska ställning för att i tid upptäcka om ett företag är på väg in i en finansiell KRIS. Undersökningen grundar sig på fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svårt att ge begreppet finansiell KRIS en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs två definitioner. Definition (1) utgår från ett revisionsperspektiv och definition (2) utgår från ett konsultperspektiv, där definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning använder sig av är dels nyckeltalsanalys men även andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter från bevakningsföretag samt täta informationsutbyten med företagen.

PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer där förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter några gemensamma aspekter eller nämnare som alltid verkar finnas där när parterna upplever att en förhandling i KRIS är lyckad?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka beståndsdelar en lyckad förhandling i KRIS består av.METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats är i huvudsak fenomenologi.RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i KRIS utgörs av graden av förberedelse, att motparten känner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemärkelse att denne stöder sig på fakta, samt att en hög grad av målkongruens mellan parterna uppnås..

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår KRISer, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en KRIS? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i KRIS, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en KRISsituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om KRISens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Riksutställningars förändringsarbete i samband med en omlokalisering från Stockholm till Visby, under en såkallad KRISperiod. Uppsatsen fokuserar på tre områden; de ideer som ligger till grund för förändringen, de processer mynigheten genomgått och individens roll i förändringsarbetet..