Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig.

Sex och samlevnad är ett mångfacetterat ämne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter på samlevnad. Under de senaste 100 åren har synen på sex och sexualitet ändrats från att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt ämne till att idag i mångas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i läroplanen från årskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohälsan bland unga ökar. Det primära syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mäns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt inställning till sex- och samlevnadsundervisning.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress.

The ?good girl? is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today?s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family.

AbstractTitel: Ur elden in i askan. En kvalitativ studie om det sociala nätverkets betydelse för ensamkommande barnKeywords: unaccompanied refugee children, social network, risk and resilience, social work.Authors: Karin Bodå och Leila Silva The main purpose of this study is to illuminate and describe the importance of having a social network for unaccompanied refugee children in Sweden. Using qualitative interviews this study looks at their possibilities to create a social network in Sweden and how their network helps them to solve problems. Knowledge of this subject is important for social workers, in order to be able to encourage and help unaccompanied refugee children to build a social network. The base for our analysis is attachment theory, coping theory, social network theory, KASAM theory, risk and resilience theory, system theory are used to give deeper insight into experiences of four unaccompanied refugee boys.

Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända.Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och KASAM..

SammanfattningSyfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården.Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie.Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig.Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av meningsfullhet.

Background: Nurses´daily has to face death and dying in their work with patients in a palliative state.  This means both emotionell and workrelated challenges. However nurses in this context are not experiencing more stress then others.Aim: The aim is to describe nurses´experiences of caring for patients in a palliative state.Method: A litterature review based on ten qualitative articles published between 2006- 2012. To collect data we used the databases Cinahl, PubMed, Nursing Allied Health Source and Medline. We worked with Fribergs (2006) model ?Contribute to evidensbased care with a base in analyses of qualitative science? in the analysis.Result: Four main themes were identified; The meaning of the nurses´ spirituality in the care, Why the nurse choose to work in this field, To be certain in the professional role and The meaning of the caring relationship.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ?Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan??, ?vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?? och ?vilken funktion har rektor i elevhälsan?? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna.