Studiens syfte är att beskriva lärares uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar möjligheten att stötta och hjälpa elever i matematiksvårigheter, samt ge dem en god KASAM. Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lärare i skolår 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter. Studien beskriver lärarnas åsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och också arbetssätt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver även faktorer lärarna anser vara försvårande för att gynna KASAM hos elever i svårigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten på en samstämmighet hos lärarna om vikten av att se hela människan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundläggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, både bland vuxna och kamrater.

Det salutogena perspektivet på hälsa fokuserar på att förklara varför människor behåller sin hälsa trots att de utsätts för en mängd stressorer, till skillnad från de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (känsla av sammanhang) hos lärarstudenter (N = 301). KASAM är ett ofta använt mått på hälsa som tillsammans med frågor rörande studentens liv och uppväxt samt frågor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkät som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte på några signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller några samband mellan KASAM och social bakgrund.

The goal of this study is to examine what five teacher?s impression of the teacher?s role is in their previous years. How important the ?joy at work? is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the? joy at work? and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi?s Flow and Antonovsky?s Salutogenesis (KASAM).The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen?s chapter of ?content analysis? as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang..

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13..

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                       ? en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson Datum:              2010-01 Handledare:    Inger Ahlgren  Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och många allvarliga sjukdomar. Särskilt oroande är att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och Känsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolår 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan på relationen BMI och KASAM.Det statistiska materialet är hämtat från undersökningen ?Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland? där KASAM- skalan med 13 frågor används. Analysmetoden är en multipel regression.Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna.

Många faktorer har påvisats påverka individers hälsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, KASAM och socialt stöd har betydelse för välbefinnandet i form av uppskattad hälsa, upplevd stress-energinivå och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och ålderskillnader studerades. En enkät med frågor om sjukskrivning, motion, upplevd hälsa, upplevd stress-energi, KASAM och socialt stöd delades ut till 113 deltagare från tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att KASAM hade positiva samband med hälsa, stress-energi och socialt stöd.

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.