AbstractDenna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ??during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form.

Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande.

Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessamål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Malmö högskola Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet. Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena.

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien är en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fyra ungdomar i ålder 20-24 år, anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna har jag tolkat med hjälp av teorin känsla av sammanhang, KASAM och utifrån de tre begreppen: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju längre tid i arbetslöshet, vilket påverkar deras känsla av sammanhang.