Ämnet uppsatsen behandlar är redovisningsrätt. Både juridik och redovisning är två delar som går in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall där god redovisningssed behandlas, med fokus på när Regeringsrätten, RegR, och Bokföringsnämnden, BFN, inte är överens. BFN är en statlig myndighet som är upprättad för att utveckla god redovisningssed. De avlämnar på begäran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rättsfallen är alla prejudikat, dvs.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av.

Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk på den svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ?den ökade konkurrensen och den nya regleringen på elmarknaden har inneburit stora strukturförändringar?. Intresset växte för hur dessa strukturförändringar påverkade aktörernas strategiska agerande.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter.Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse.

Detta är en kvalitativ studie gjord på Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstänks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets Bästa och Samverkan. Syftet var även att ta reda på hur samverkan går till konkret på Barnhuset i Göteborg, med utgångspunkt Barnets Bästa. Uppsatsens frågeställningar: Vad innebär Barnets Bästa för professionerna på Barnhuset?Vad innebär Samverkan för professionerna på Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo på Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Syfte: Syftet med förevarande uppsats är att studera användningen av Basel II och vilka föreställningar som finns rörande de nya kapitaltäckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmåga att kvantifiera och mäta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gällande att statistiskriskmodellering bygger på felaktiga antaganden. Metod: Vi använder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger på förståelse och tolkning; så kallad interpretativism. I vår undersökning av bankernas inställning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.

En stor del av fastighetskrediterna på den svenska fastighetsmarknaden kommer under de närmsta åren att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebär att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskällor. Detta öppnar upp för värdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. Värdepapperisering är ett förfarande som innebär att relativt homogena tillgångar eller fordringar med förutsägbara betalningsflöden överlåtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift är att äga tillgångarna eller fordringarna. Förvärvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lätt omsättningsbara värdepapper som placeras hos investerare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sig själva i skolans omklädningsrum, hur gymnasieelever såg på sin egen kropp samt om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare undersökte jag hur starkt sambandet det var mellan varför elever inte byter om eller duschar i anknytning till en lektion i ämnet idrott och hälsa och deras upplevelse av sig själva i skolans omklädningsrum. Ytterligare en frågeställning var vilka miljömässiga förändringar som skulle kunna förbättra elevers upplevelse i omklädningsrummet. Studien byggde på enkätsvar från 130 gymnasieelever. Enkätsvaren kodades om till siffror och analyserades.

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebär en stor kostnad för länder inom EU. Inom fjäderfäproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" från 2003 innehåller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

 Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.