Sök:

Sökresultat:

8710 Uppsatser om Köteori - Sida 56 av 581

Otillbörlig marknadspÄverkan : en lag i förÀndring

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Personligt betalningsansvar för bolagsföretrÀdare

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

KreditvÀrderingsinstitut : en rÀttsfigur i förÀndring

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Budplikt : en begrÀnsning av vÀrdeskapande?

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Framkallande av fara för annan

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Djurstallarna pÄ en naturbruksskola - en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik

Ohlson (2008). Djurstallarna pÄ en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om elever och de kursansvariga lÀrarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag Àven ge förslag till förÀndringar av verksamheten för att bÀttre uppfylla elevernas och kursansvarigas förvÀntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lÀrande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

 HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande utifrÄn deras sexuella lÀggning : En kvalitativ studie om nÄgra HBTQ- personers vardag.

VÄrt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande frÄn familj, vÀnner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som Àr uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrÄn tidigare forskning samt vÄra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar pÄ samtliga nivÄer och Àven pÄ bemötande av HBTQ-personer. FrÄn familj och slÀkt har vÄra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer dÄ de har valt att inte vara öppna med sin sexuella lÀggning.

PolisvÄld - En tolkningsfrÄga : Polisers perspektiv genom sociologiska intervjuer

Denna studie undersöker hur polisvÄld och polisvÄld i media tolkas av polisen sjÀlv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att sÀkerhetsstÀlla att fakta talar och att inte undersökarens Äsikter pÄverkar utgÄngen. VÄldets tolkning blev kÀrnkategorin med Ätta underkategorier. Data pÄvisade ett flertal problem gÀllande hur vÄldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande pÄ polisen vilket pÄverkar hur allmÀnheten skapar sin bild av dem.

Medias framvÀxt ? individens bakslag? : En studie kring tjejers uppfattningar och upplevelser av Internetmobbning

Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstÄr, om det, enligt informanterna Àr lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och pÄ arbetsplatser, om Internetmobbning kan tÀnkas vara mer accepterat i samhÀllet, huruvida informanterna har upplevt och pÄverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tÀnkas skilja sig. Mina teoretiska utgÄngspunkter hÀrstammar frÄn social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har Àven, utöver teori anvÀnt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men ocksÄ av perspektiv tjejmobbning. Materialet Àr inhÀmtat frÄn en enkÀtundersökning och har kodats och analyserats med hjÀlp av Grundad Teori.

Det Àr dÀr man lÀr - lÀrarstudenter om kopplingen mellan teori och praktik pÄ Högskolan Kristianstad

Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.

Egenva?rd hos kroniskt njursjuka patienter : En analys utifra?n Orems teori om egenva?rdsbalans

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Egenva?rd hos kroniskt njursjuka patienter: En analys utifra?n Orems teori om egenva?rdsbalans

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Yrkesverksamma förskollÀrare om arbetet kring utvecklingssamtal

Studiens syfte Àr att fÄ insikt i hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstÄ i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vÄr studie dÄ det, som vi ser det, sker en interaktion mellan förÀldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial anvÀnder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer pÄverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi anvÀnder nÄgra utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

#MAT : Konstruktionen av hÀlsosam mat och hÀlsosammaidentiteter pÄ Instagram

SAMMANFATTNINGBakgrund: Synen pÄ mat i samhÀllet Àr stÀndigt skiftande och nÄgon enhetlig bild av vad som anses vara hÀlsosam mat existerar inte. VÄra matvanor Àr starkt sammankopplade med vÄr kÀnsla för identitet. Sociala medier har i sin tur skapat en ny arena för interaktion och identitetsskapande.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förestÀllningar om hÀlsosam mat konstrueras pÄ fotodelningsapplikation Instagram samt hur man presenterar sig pÄ Instagram enligt Goffmans dramaturgiska teori (2009). Metod och Material: En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera 151 matbilder med tillhörande bildtext, vilka inkluderade förutbestÀmda sökord och samlades in med hjÀlp av screenshots. Uppsatsen utgick frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Goffmans dramaturgiska teori anvÀndes som analysverktyg vid tolkningen av materialet. Resultat och Slutsats: Resultatet visade att ett fokus pÄ rÄvaror och en avsaknad av halvfabrikat var framtrÀdande vid konstruktionen av hÀlsosam mat. ?Ren? mat var en viktig del vid konstruktionen av hÀlsosam mat.

Makt, Internet & MÀnniskor : En studie i hur internet kan pÄverka symboliska maktstrukturer

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att problematisera och göra ett försök pÄ att visa pÄ varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fÀlt bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.FrÄgestÀllningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen anvÀnds tvÄ teorier som har mÄnga likheter med varandra men som trots detta tillhör tvÄ, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena Àr den sociologiska traditionen och det andra Àr den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin dÄ denna ligger nÀrmast uppsatsens första frÄgestÀllning, för att sedan gÄ över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgÄr ifrÄn den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp pÄ Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar pÄ att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket vÀl kan sÀttas ur balans av att tillgÀngligheten av information med kritisk karaktÀr, sprids via internet. Det Àr relativt svÄrt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begrÀnsa alla individer som befinner sig inom samfundets fÀlt frÄn att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->