Studien ?Vägen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

I denna studie undersöks hur socialsekreterare tolkar och arbetar utifrån begreppet arbetslinjen. Arbetslinjen är ett aktuellt begrepp som har haft olika betydelse beroende på konjunktur och politisk kontext. Ett syfte med studien har varit att undersöka om arbetslinjen kommer i konflikt med det sociala arbetet som genomförs på socialkontoren. Kan alla människor verkligen leva upp till kraven från den nya arbetslinjen är en fråga som genomsyrar arbetet. Sedan den ekonomiska krisen som startade 1991 har den svenska arbetsmarknaden genomgått en stor förändring, mot en konstant hög arbetslöshetsnivå, som i sin tur ställt allt högre krav på de olika sociala försäkringarna.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter på en alltmer begränsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhällets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien är att undersöka kriminellt belastade individers övergång från kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnå förståelse för informanternas bakgrund och dess påverkan undersöks huruvida deras vändpunkt, från att leva på ett fält baserat på kriminalitet till att leva i ett fält fritt från brottslighet. Även informantens syn på eventuell social exkludering, baserat på de normer som finns i samhället och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, är något som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter från två organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna.

Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och näringsliv är något som de flesta människor är överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att använda den kunskap och kompetens som finns hos de anställda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgångarna. Vi tänker att chefen har stora möjligheter till att påverka hur företagen tar tillvara på de anställdas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen använder kan ha en stor inverkan på hur detta sker. Vi ser vårt val av problemområde som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara på den mänskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den här undersökningen är att få en bild av chefers syn på ledarskapets roll för att främja de anställdas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara på kunskapen hos de anställda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja är att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil är den bästa för att ta tillvara på de anställdas kunskap.

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli när du blir stor? Maj 2006 Det finns många faktorer som påverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda på hur eleverna själva anser sig ha blivit påverkade till detta val. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som går ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi ville också ta reda på vad de värderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievägledning de fått innan sitt val. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ metod och gjort en enkät undersöking bland avgångselever på de studieförberedande programmen på en gymnasieskola. Litteraturgenomgången utgåt från frågeställningarnas olika områden.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan.

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå.