Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Bakgrund/Frågeställning: När Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande få avhandlingar kan räkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och på olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett år kvinnor på två olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (Samhällsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor på Internet har fokus främst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrån detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska på svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgängliga på Internet anno höst 2003 och vår 2004.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, kränkningar, hot, hat och våld på grund av sexuell läggning/identitet talar om hotet, våldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn på deras sexualitet och omgivningens reaktioner på hotet/våldet. Jag vill även undersöka hur dessa upplevelser påverkar deras självbild, deras sätt att hantera upplevelserna och deras sätt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus på queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras på kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera på tre teman, händelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (läses) materialet med hjälp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berättelser får vi del av en komplex bild av utsatthet på grund av sexuell läggning.

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var:I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män?I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare?Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet?De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 ? Short Stories (2013a), Echo 6 ? Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b).Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet i Nicaragua bedrivs för att förhindra och förebygga mäns våld mot kvinnor, samt vilka förutsättningar detta arbete har i landet. Syftet bröts ner i följande frågeställningar:Hur arbetar kvinnoorganisationer respektive familjevåldsenheter i Nicaragua med att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor?Finns det andra viktiga aktörer i samhället som arbetar med att förebygga mäns våld mot kvinnor, vilka är de och hur arbetar de?Hur ser förutsättningarna i Nicaragua ut för verksamheter att arbeta för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor?Studien baseras på totalt sex intervjuer samt ett kortare samtal. De verksamheter som deltagit i studien är tre kvinnoorganisationer, en familjevåldsenhet, en mansorganisation, ett kvinnoboende samt ett nätverk bestående av kvinnoorganisationer och enskilda kvinnor. Mäns våld mot kvinnor i Nicaragua är ett stort problem i samhället och arbetet som bedrivs för att förhindra och förebygga våldet är omfattande.