Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet.

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.

Abstract Lygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola ? styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School ? controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Problemområde Elever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Abstract (Svenska)Den här undersökningen försöker ta reda på om orsaken till att människor bättre minns ansikten av sin egen etnicitet än ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk än analytisk inkodning. Det testades även om kända och okända ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. Hälften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hälften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kända personer.

Att hantera de skillnader i läskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart är en av de största utmaningarna i skolår ett. Genom en kvalitativ studie bestående av sex intervjuer med verksamma grundskollärare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjälpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur några grundskollärare ser på och arbetar med individualiserad läsundervisning i skolår ett. Jag ville också lyfta frågan om i vilken mån det är möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas inställningar, vilka jämfördes med deras arbetssätt.Det resultat jag har fått fram visar på två grupper av pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola.

Baserat på Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspåminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hårdare än personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jämnt fördelade i varje grupp. Hälften av grupperna blev dödspåminda och fick antingen läsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. Båda grupperna fick läsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna för någon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

I det svenska samhället används tidningar som verktyg för människorna att ta reda på vad som händer i vårt samhälle och i resten av världen. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 års befriade", som kom till Sverige under våren 1945. Tidningarna som används i denna studie är Arbetet, Skånska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet är därmed tidningarnas reportage, samt publicerade insändare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att använda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer även att använda en komparativ metod när jag jämför tidningarnas reportage. Då jag analyserade mitt material har jag även valt att använda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv.

Alla strävar vi efter att tala det fina språket, det språk som är accepterat av de mesta i samhället. Vad som nu menas med ett fint språk finns många uppfattningar om, ett kan vara att när man talar fint är det i de sammanhang man inte svär, andra menar att det är när man kan uttrycka sina känslor och åsikter i alla situationer med väl valda ord. Närmare in på detta tänker jag inte gå utan var och en har egen och personliga uppfattning om vad som är ett fint språk.Det denna uppsats ska fokusera på är svordomar och valet av ämne gjordes på grund av en personlig uppfattning om att svordomar är en viktig del i ett språk och även på grund av svordomarnas effekt i språkbruk då de är väldigt flexibla och mångtydiga. I uppsatsen görs en jämförande enkätundersökning mellan svenska svordomar och makedoniska svordomar, i vilka situationer svär vi, vad svär vi om och vad finns det för olika typer av svordomar i dessa två grupper?Resultatet av enkätundersökningen bekräftade teorin om att de svenska svordomarna handlar till stor del mycket om djävulen och/eller Gud och att majoriteten av de makedoniska svordomarna handlar om någons mamma, det finns alltså en stor skillnad i svordomsbruket bland dessa två språk..