Denna uppsats syfte var att undersöka varför studenter sökt sig till mediepedagogutbildningen i PiteÄ och var de hamnat efter att de avslutat den. Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med bÄde före detta och nuvarande studenter men ocksÄ med utbildningsansvariga och tilltÀnkta arbetsgivare. För att göra undersökningen mer tillförlitlig sÄ har jag studerat liknande rapporter, uppsatser och forskning och haft ett nÀra samarbete med högskoleverket under resans gÄng. Resultatet visar att de studenter som sökt sig till utbildningen har haft ett gemensamt intresse av media och pedagogik och att det finns ett behov av studenterna inom ett flertal yrkesomrÄden efter avslutad utbildning. Samtidigt har det visat sig att utbildningen gÄr att utveckla ytterligare men att den redan idag hÄller den klass som man kan förvÀnta sig av en högskoleutbildning.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad som krÀver allt större flexibilitet hos individen. OsÀkerheten pÄ marknaden har lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. AnstÀllningsotrygghet antas ha konsekvenser för bÄde individ och organisation. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om ledarskap kan reducera anstÀllningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsstÀllelse, organisatoriskt engagemang, intention att lÀmna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap stÄr i fokus: kommunikation med chefen, feedback frÄn chefen och stöd frÄn chefen.

Kommunikation Àr ett vidstrÀckt Àmne som Àr intressant och spÀnnande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhÀllet till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg pÄ dagens arbetsmarknad och dÀrmed ett aktuellt Àmne att studera vidare inom.Denna c-uppsats Àr en fenomenologisk studie vars syfte Àr att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan omrÄdeschefskollegor. Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem omrÄdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. FrÄgestÀllningarna baseras pÄ tre genomgÄende teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgÄr ifrÄn kommunikationsteori.Det ingÄr i omrÄdeschefernas uppdrag att kommunicera bÄde internt inom organisationen och externt.

FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..

Denna studie syftade till att undersöka varför de mÀn som deltagit i vÄra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som pÄverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehÄlla. Kvalitativa forskningsintervjuer har anvÀnts som metod. Resultaten visar att mÀn sökte utbildningen pÄ grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna sÄg socionomyrket som könsneutralt. De ansÄg det önskvÀrt med en mer representativ bild av samhÀllet dÀr bÄda könen var representerade.

Jag har gjort ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som fÄr ett kön att bryta sig in i ett yrke som sÄ totalt domineras av det motsatta könet. NÀrmare bestÀmt vad som i detta fall har pÄverkat kvinnorna att vÀlja utbildningen/yrket för att bli anlÀggningmaskinister.Branschers efterfrÄgan pÄ arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika sÄ. DÀrför bör vi vÀrna om en mer flexibel arbetsmarknad dÀr fler dÀrigenom fÄr en större möjlighet att pröva pÄ och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna pÄ en mer jÀmlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utstrÀckning kommer in pÄ mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men Àven för de mÀn som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i andel kvinnor i yrket anlÀggningsmaskinförare samt att belysa nÄgra tÀnkbara förklaringar till denna förÀndring.

Detta Àr en utvÀrdering av projekt ?Entré?. ?Entré? Àr ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka huruvida projektet har nÄtt upp till sina huvudmÄlsÀttningar, om projektet pÄverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och pÄ vilket sÀtt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.

This essay is an evaluation of the act of establishment (2010:197). The act is about different operators' responsibility and accountability for new arrivals to get a more effective integration into society and to speed up the new arrivals' establishment on the labor market. The purpose of this act is to get more new arrivals involved in the Swedish labor market directly. By doing so, it gives these people a possibility to become self-sufficient. This study has focus in four different operators; Employment service, Immigration service and two local politicians from Social democrats (Socialdemokraterna) and Conservatives (Moderaterna).

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens regelverk och policys gÀllande personalhantering se om de krav som Älderkategorin 80-talisten stÀller pÄ en framtida arbetsgivare, överrensstÀmmer med de rÄdande arbetsförhÄllanden som finns inom Försvarsmakten utifrÄn dess styrande dokument. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning om Äldersgenerationen frÄn 80-talet. Mot 80-talisten stÀlls de styrande dokument som gÀller Försvarsmaktens personalhantering för att pÄ detta vis erhÄlla en jÀmförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstÀmmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid anvÀnds till att förklara de olika behoven av ersÀttningar. Uppsatsen Àr en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys Àr att Försvarsmaktens arbetsförhÄllande överrensstÀmmer bra med vad 80-talisten vill erhÄlla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krÀvs mer individualiserad lönesÀttning, planering och genomförande av arbetstid samt att anstÀllningsformen bör ses över sÄ att rörlighet inom organisationen blir lÀttare.

Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by FolkhÀlsobyrÄn AB in VÀsterÄs, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on FolkhÀlsobyrÄn and administrators on the Social service in VÀsterÄs has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informantŽs and administratorŽs perception of factors that are influencing immigrantŽs employment situation in VÀsterÄs.

This paper investigates the level of consciousness regarding to the diversity work in the municipalities of Malmö, Lund and Landskrona. The study focuses on persons in a middle management position connected to various spheres of activities in each municipality. A survey concerning each municipality's diversity plan, diversity work, recruiting process, education and knowledge was used to investigate the participants' consciousness. The survey poses similar questions regarding equality between the sexes to compare the results from each field. The paper presents an overview of the development of Sweden's labour market and society, and gives an account for the differences between immigrants and natives positions in the labour market.

Den svenska handelsflottan har de senaste Ären varit utsatt för massiva utflaggningar vilket har lett till att mÄnga sjömÀn har fÄtt gÄ i land eller sökt arbete under annan flagg. Trots problemen med utflaggning och en potentiell minskad arbetsmarknad har sjöingenjörsprogrammet de senaste Ären inte haft nÄgra större problem att fylla sina utbildningsplatser. Framtiden Àr fortsatt oviss och konkurrensen frÄn andra sjöfartsnationer ökar. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka bakomliggande attityder och förvÀntningar som gjorde att studenter Är 2013 valde att börja studera pÄ det fyra Äriga sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, samt att mÀta instÀllningen till den allt mer krympande svenska handelsflottan. För att genomföra detta arbete anvÀndes en enkÀtundersökning dÀr förstaÄrsstudenterna pÄ det fyraÄriga sjöingenjörsprogrammet utgjorde populationen.

The European Union has been working to promote equality between women and men for a long time. Despite this, Sweden still have a gender segregated labor market where men generally has the leading positions. According to European law the member states shall promote gender equality and to take all appropriate measures. Statutory gender quotas for company boards is one such measure that some of the European member states have implemented in national law. The Swedish law has no provisions governing gender quotas and therefore the purpose of this study is to explain how gender quotas for company boards relate to current law, both of European law and national legislation.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.