Sökresultat:
3172 Uppsatser om Könsneutrala uttryck - Sida 52 av 212
Bildanalys betong? : reflektioner över materialets uttryck
UpptÀckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremÄl. I detta examensarbete fick jag tillfÀlle att undersöka detta nÀrmare.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill sÀga tre bord av betong. Den första som presenteras frÄn kategorin Àr Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederlÀndaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.
Visioner och emfaser i naturvetenskaplig undervisning : En kvalitativ studie om hur en lÀrare uttrycker ambitioner kring naturvetenskaplig undervisnig och hur dessa tar sig uttryck i praktiken
This study examines a primary school teacher?s ambitions within science education and how those ambitions manifest in the classroom. This is being examined by interview with the mentioned teacher and by observations as a participant within four of the teacher?s science classes. The results of this study is categorized and analyzed with assistance of scientific literacy, vision I and vision II, fundamental scientific literacy and Roberts? curriculum emphases.
Dans i förskola : Pedagogers arbetssÀtt inom barndans, pÄverkar dans barns inlÀrning och utveckling?
En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .
Blogg ? ett nytt sprÄk? : En textanalys av fyra svenska bloggar.
Syfte: syftet med undersökningen Àr att studera sprÄkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi anvÀnder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nÀtverkssamhÀlle, flödesrum, konvergens och narcissism.Metod: kvalitativ och kvantitativ analys stÄr som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att fÄ kunskap hur det ser ut pÄ bloggarna. För att lÀttare kunna undersöka bloggarnas innehÄll har vi dekonstruerat texten och dÀrefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vÄr undersökning bekrÀftar att det inte finns nÄgra regler pÄ hur ett samtal pÄ en blogg ska se ut.
Metro - en tidning i demokratins tjÀnst?
I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lÀsta tidningarna i Sverige, Metro, pÄverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehÄll. Att dagspress pÄverkas av andrahandsaktörer Àr ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasÀttningen i samhÀllet. Denna roll blir allt större nÀr Sverige strÀvar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhÀllet.Empirin bestÄr av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framstÀlls i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder pÄ viss pÄverkan pÄ Metros framstÀllning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..
Ungdomars attityder till homosexuella och homosexualitet - Vad tycker ungdomar egentligen?
Denna studie syftar till att fÄ en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. SÄledes valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn pÄ homosexuella och homosexualitet. VÄr metod bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer i tvÄ fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansÄg sig vara positivt instÀllda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jÀmlikt med och ha samma rÀttigheter som heterosexuella. Dock visade det sig ocksÄ att ungdomarna, trots denna uttalade positiva instÀllning mot homosexuella, Àven gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet Àr motbjudande.
Resultatet visade ocksÄ att flickorna var mer positivt instÀllda till homosexuella Àn pojkarna, samt att ungdomarna med utlÀndsk hÀrkomst var mer positivt instÀllda Àn vi vÀntat oss..
LÀslust för lÀrande
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lÀrare skapar lÀslust hos sina elever. En god lÀsförmÄga Àr viktig för att kunna tillÀgna sig ytterligare kunskap och samhÀllet stÀller höga krav pÄ lÀskunnighet idag och dÀrför Àr det viktigt med en god lÀsförmÄga. Men en god lÀsförmÄga uppnÄs endast genom lÀsning och dÀrför Àr det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjÀlpa eleven att finna lÀslust. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lÀrare och nio elever pÄ tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det rÄder samstÀmmighet, hos bÄde lÀrare och elever, vad gÀller lÀsningens betydelse för den sprÄkliga förmÄgan.
LÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter : En sambandsstudie gÀllande nÄgra specialpedagogers uppfattningar
Syftet med studien Àr att utröna hur nÄgra verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter med fokus pÄ hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det gÄr att underlÀtta i matematikÀmnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fÀltet. Resultatet visar att pedagogerna Àr splittrade i sina uppfattningar gÀllande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mÄtt av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikÀmnet frÀmst i form av problem med problemlösning. Vidare Àr pedagogerna överens om att det gÄr att underlÀtta för dessa elever med hjÀlp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen dÀr denne befinner sig..
Genus i sportjournalistiken: en bild- och rubrikanalys av manlig och kvinnlig representation i Sportbladet
Vi har tittat pÄ hur mÀn och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys pÄ förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begrÀnsad period pÄ tvÄ veckor under februari 2006. Vi har tittat pÄ hur ofta kvinnor och mÀn förekommer pÄ bilderna och vilka idrotter som Àr oftast förekommande. Men ocksÄ hur bilderna Àr tagna, frÄn vilken vinkel exempelvis och vad det fÄr för betydelse för framstÀllningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport Àr ett omrÄde som Àr strikt uppdelat i mÀn och kvinnor och det mÀrks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom omrÄdet dÀr det Àr Mannen som Àr den dominerande.
Klassiskt violinspel eller folkmusikaliskt fiolspel: ett tydliggörande av nÄgra av de interpretatoriska skillnaderna mellan klassiskt violinspel och folkmusikaliskt fiolspel
Vad Àr det för skillnad mellan folkmusikaliskt fiolspel och klassiskt violinspel? Syftet med arbetet var att tydliggöra nÄgra av de interpretatoriska skillnaderna mellan folkmusik och romantisk musik. Undersökningen gjordes genom instudering av ett romantiskt stycke och en folkmusiklÄt med hjÀlp av lÀrarhandledning, lyssning pÄ inspelningar och reflektioner kring stilmedlen. Efter tillÀgnandet av de bÄda interpretationssÀttet gjordes en omvÀnd interpretation. FolkmusiklÄten spelades enligt romantisk interpretation och det romantiska stycket spelades med det folkliga spelsÀttet.
The Choice
MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför? Ăr det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Ăr det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Ăr det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Ăr det mitt genetiska arv?.
Den attraktiva arbetsgivaren - Att attrahera och behÄlla generation y
Ăkad globalisering och konkurrens pĂ„ arbetsmarknaden samt en förĂ€ndring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsvĂ€xling försvĂ„rat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgĂ„ngar skapar ett behov av att anstĂ€lla nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behĂ„lla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens vĂ€rderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket ocksĂ„ innebĂ€r att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare stĂ„r inför svĂ„righeten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivĂ„ om vad som motiverar den yngre generationen Ă€r begrĂ€nsad dĂ„ dessa Ă€r relativt nya pĂ„ arbetsmarknaden.
Fasornas vÀrld : En studie om huruvida historiemedvetande ökar vid det autentiska mötet
Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..
Svenske ministern Annika och nye statsrÄdet : en korpusbaserad undersökning om adjektivets a- och e-former i personsyftande uttryck och dess utveckling frÄn 1965 till 1998
Denna uppsats behandlar adjektivets a- och e-Àndelser i personsyftande bestÀmda nominalfraser. Syftet med studien Àr att se om det har skett en förÀndring i bruket av dessa former i tidningstext, och frÀmst om e-Àndelser har ökat för kvinnliga referenter och neutrumord samt a-Àndelser för manliga referenter. Undersökningen Àr korpusbaserad och har genomförts i SprÄkbankens konkordanser, Press 65 och Press 98, dÀr femtio adjektiv har valts ut och undersökts med bÄda formerna. Resultaten av undersökningen Àr att e-Àndelser för kvinnliga referenter samt neutrumord har ökat nÄgot och Àven att a-Àndelsen har ökat för manliga referenter. Detta tyder pÄ att det har skett en uppluckring av den traditionella anvÀndningen av adjektivÀndelserna under den aktuella perioden.
Pedagogiskt drama vid tal-, lÀs och skrivutveckling i Ärskurserna F-3
Kvinnomisshandeln ökar stÀndigt och betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem. Syftet med vÄrt arbete Àr att försöka fÄ ett svar pÄ frÄgan: ?varför stannar hon kvar??. VÄr frÄgestÀllning Àr: Varför stannar en del kvinnor kvar hos mÀn som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens metodologi Àr kvantitativ.