Sök:

Sökresultat:

3172 Uppsatser om Könsneutrala uttryck - Sida 14 av 212

VarumÀrkesbyggande i distributionskanalen - En studie av Coop Sverige och Findus

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumÀrkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumÀrke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumÀrkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vÄr undersökning har vi anvÀnt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, Àven om den haft sin utgÄngspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av tvÄ fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts frÀmst utifrÄn sin position som varumÀrkesinnehavare av EVM respektive LMV.

HÀlsobegreppet inom Àmnet Idrott och HÀlsa

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida begreppet hÀlsa kommer till uttryck i kursplaner förÀmnet idrott och hÀlsa frÄn 1962- 2011. VÄr erfarenhet Àr att begreppet Àr diffust och svÄrtolkat samt att det intefinns nÄgon enhetlig syn pÄ begreppet. Begreppet Àr inte konkret framskrivet vilket gör att det heller inte framgÄrhur man ska undervisa om hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa. Mot denna bakgrund ville vi studera hur begreppethÀlsa kommer till uttryck, förÀndrats och utvecklats över tid utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Hur kommer begreppet hÀlsa till uttryck i lÀroplanerna frÄn Lgr 62 till Lgr 11?2.

Hur bemöts barns sexuella uttryck i förskolan? : Kvalitativ intervjustudie som skildrar pedagogerserfarenheter av och förhÄllningssÀtt till förskolebarns sexualitet

How are childrenŽs sexual expressions met in preschool:a qualitative interview studyof educatorsŽ experiences of and attitudes towards preschool childrenŽs sexuality.Syftet med detta arbete var att utifrÄn förskolepedagogers gruppsamtal skildra deras erfarenheter av smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. VÄr avsikt var ocksÄ att belysa vad det Àr som gör att det Àr sÄ svÄrt att prata om detta Àmne och hur det pÄverkar verksamheten i förskolan och barnen som vistas dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomförde gruppintervjuer med sammanlagt 13 verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna i mÄnga fall helt saknar utbildning om barns sexualitet och sexuella utveckling. Denna okunskap och Àmnets kÀnsliga natur visade sig pÄverka pedagogerna och utformningen av verksamheten i mycket hög grad.

Elevledda utvecklingssamtal, smÄ fenomen med stora möjligheter : En studie om elevledda utvecklingssamtal i skolÄr 5-6

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

En hÄrig historia : En diskursanalys av kommentarer om kvinnors kroppshÄr

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshÄr pÄ internetforumet Flashback. Materialet som undersöks Àr knappt 1000 kommentarer frÄn 14 olika forumtrÄdar dÀr kvinnors kroppshÄr Àr det centrala Àmnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer pÄverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshÄr. Detta förklaras sedan utifrÄn sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshÄr pÄ kvinnors kroppar oftast benÀmns som antingen önskvÀrt eller inte önskvÀrt.

NÀrstÄendes upplevelser av suicid

NÀr nÄgon tar sitt liv sÄ berörs mÄnga mÀnniskor, inte bara inom familjen utan Àven vÀnner och bekanta. Livet blir plötsligt förÀndrat och man mÄste kÀmpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de nÀrstÄendes upp-levelser nÀr nÄgon som stÄr en nÀra begÄr suicid. Sju vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att kÀnna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att kÀnna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gÄ vidare i livet.

TvÄ kvinnors beskrivning av anorexia nervosa : En litteraturstudie

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 Är lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrÀngd kroppsuppfattning samt en sjuklig strÀvan att gÄ ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa tvÄ kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserats med innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras Ängest ökade i samband med mÄltider och för lite motion.

NÄgra specialpedagogers och lÀrares arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Den moderna kyrkokonsten : En undersökning om konstnÀrlig frihet nu och dÄ

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och dÄ frÀmst altartavlor. Undersökningen grundar sig i tvÄ kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet Àr begrÀnsat till att beröra konst frÄn 1200-talet fram till modern tid. Metoden som anvÀnts Àr ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskÄp i de utvalda kyrkorna likvÀl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gÀllande den Àldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen pÄvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. KonstnÀrerna har fÄtt en större frihet i val av innehÄll och form pÄ konsten som bestÀlls.

En privatrÄdgivares arbete : Hur pÄverkas det av lagen om finansiell rÄdgivning?

Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter och rÄdgivarens arbete Àr av ökad betydelse i samhÀllet eftersom konsumenternas agerande pÄ den finansiella marknaden har förÀndrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrÄdgivare.VÄrt syfte Àr att identifiera hur Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter pÄverkar en rÄdgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lÀgger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar pÄ södra Sverige och avgrÀnsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn öppna intervjuer med representanter frÄn Swedbank och Handelsbanken. Vi har anvÀnt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom vÄra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rÄdgivning Àr av stor betydelse för rÄdgivare i deras arbete.

Jag Àr rÀdd! : Patienters rÀdsla inom omvÄrdnaden.

Alla omvÄrdnadssituationer kan skapa rÀdsla och hur stark rÀdslan uppfattas och hur den uttrycks, Àr individuellt och beror pÄ patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rÀdsla kan vara inom omvÄrdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rÀdslor som exempelvis rÀdsla för sjukdomslidande och död, rÀdsla för sjukdom och behandling eller rÀdsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sÄgs av patienterna som viktigt för att minska rÀdsla och kÀnna trygghet, men lika viktigt var smÄ gester som att fÄ ett glas vatten, ett vÀnligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fÄnga upp patienters rÀdsla och med information kunna lindra den.

LÀroplansutveckling under 25 Är : En jÀmförelse med tre aspekter ur samhÀllsutvecklingen i Sverige mellan 1969 och 1994

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Ekonomiska effekter av migration : En studie om internationell migration och dess effekter pÄ den ekonomiska tillvÀxten i mottagarlÀnderna

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

Diskriminering av homosexuella inom sjukvÄrden

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella sÄsom kriminalisering och sjukdomsstÀmpel. Forskning har visat att homosexuella individer fÄr otillfredsstÀllande hÀlsoinformation och sÀmre vÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvÄrdspersonal har ett diskriminerande förhÄllningssÀtt  gentemot homosexuella individer och hur detta i sÄ fall tar sig till uttryck. Resultatet visar pÄ att diskriminering av homosexuella mÀn och kvinnor förekommer inom hÀlso- och sjukvÄrden men kommer till uttryck pÄ olika sÀtt. Ett diskriminerande förhÄllningssÀtt, sÄsom till exempel ignorans och nedvÀrderande kommentarer, attityder och handlingar Àr nÄgra exempel pÄ hur vÄrdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever kÀnslor av ensamhet och utanförskap.

"Hennes mun Àr inte sur. Men ögonen Àr lite sura". En studie av gester och bilder som uttryck för kÀnslor i tvÄ Äldersgrupper av svenska barn

Vi har gjort en studie dÀr tvÄ Äldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 Ärs Älder som först deltog i en höglÀsning av en bilderbok om vissa grundlÀggande kÀnslor (bl. a. glÀdje, ilska och rÀdsla) och sedan ombads att ÄskÄdliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende pÄ likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och sprÄk - i de tvÄ Äl-dersgrupperna.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->