Sökresultat:
2516 Uppsatser om Könsneutral teknik - Sida 60 av 168
Datalager : identifiering av motiv
Det hÀr arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager Àr en teknik för att ta fram beslutsstödssystem dÀr slutanvÀndarna sjÀlva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvÀndare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras nÀrmare vad ett beslutsstödssystem och datalager Àr för nÄgonting samt ges exempel pÄ i vilka sammanhang datalager anvÀnds. En förklaring ges ocksÄ till den historiska utvecklingen mot datalagerFör att fÄ fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager.
Ăldre och textinmatning En studie om mobiltelefoner ? traditionella, Ă€ldreanpassade och ?touch screen?
Mobiltelefoner tar en allt större plats i vÄrt samhÀlle och fÄr mÄnga fleranvÀndningsomrÄden, mÄnga av dessa beroende av textinmatning. Det Àr viktigt attalla har möjlighet att nyttja dessa funktioner, men de Àldre glöms ibland bort. Detfinns försök till Àldremobiltelefoner men de Àr ofta överdrivet förenklade och/ellerotillrÀckligt anpassade för deras behov. Den vÀxande ?touch screen?-tekniken ger nyamöjligheter till hur man designar en mobiltelefon.
Intresse för naturvetenskap : Hur lÀrare pÄverkar elevernas intresse
Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..
Sensorteknik inom flygunderhÄllet
Detta examensarbete utfördes pĂ„ uppdrag av akademin för innovation, design och teknik vid MĂ€lardalens Högskola och undersöker hur mikrosensorteknik med stöd av regelverk anvĂ€nds och kan komma att anvĂ€ndas för det tillĂ€mpade tillstĂ„ndsbaserade underhĂ„llet inom flygbranschen frĂ„n ett underhĂ„llsperspektiv. Syftet Ă€r att introducera den oinsatte i tekniken med dess möjligheter och begrĂ€nsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och kĂ€llsökning, dĂ€refter fördjupning med förfrĂ„gningar till bolag och slutligen sammanstĂ€llning av insamlade kunskaper. Ăven om förhoppningen var att fĂ„ mer respons frĂ„n tillfrĂ„gade bolag, sĂ„ pĂ„visar Ă€ndĂ„ frĂ„nvaron en viss indikation pĂ„ den slutsats som dragits om det relativt lĂ„ga intresset hos slutanvĂ€ndaren i dagslĂ€get.
DIAGNOS - Hinder eller möjligheter?
I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.
Direkt ur hÀnderna : "Höringar" med döva och hörselskadade ungdomar om skolsituationen
Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.
Att navigera med gester : Gestbaserad teknik för framtiden
Technology evolves quickly, with innovative ideas growing everywhere. Still, no technology is anywhere near challenging the mouse and keyboard for navigation of your standard computer. This study focuses on comparing the traditional technologies of mouse and keyboard with the new technology of gestures - in this case Leap Motion - in purpose of finding how the usage differs and what the potential users want from the competing technology. The experiment was executed in a controlled environment, with as few external factors as possible. We found that although the test subjects found Leap Motion fun, the test subjects do not want to surf the web with gestures.
Inflammatoriska biomarkörer i ledvÀtska och serum hos hÀstar undersökta med Lameness Locator?
Osteoartrit (OA) Àr ett mycket vanligt problem hos hÀstar och har i mÄnga fall sitt ursprung frÄn felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingÄende delar. Resultatet Àr bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels pÄ den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjÀlpmedel.
I denna studie har tvÄ inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mÀtts i ledvÀtska och serum med hjÀlp av kommersiell enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-teknik. Hypotesen Àr att dessa Àr förhöjda i ledvÀtska frÄn leder med konstaterad hÀlta.
Tjugonio ledvÀtskeprov och 11 serumprov frÄn 11 hÀstar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hÀlta analyserades i denna studie.
Sprutkapacitet och antalet spruttimmar pÄ tvÄ SöderslÀttgÄrdar
Jordbruken i Sverige tenderar att bli allt större och större. Expansionen hos vissa enheter har den sista tiden varit vÀldigt stora. Maskinkostnaderna mÄste hela tiden hÄllas pÄ ett minimum och mÄnga rationaliseringar görs för att uppnÄ detta. Detta fÄr till följd att samma maskiner som gick pÄ en begrÀnsad areal anvÀnds nu effektivare och utnyttjas bÀttre.Om man ser till vÀxtskyddsbekÀmpningen finns det regler och miljöaspekter att ta hÀnsyn till i stor utstrÀckning. Dessa fÄr inte tummas pÄ! FrÄgan Àr var grÀnsen ligger fören gÄrds sputkapacitet för att kunna utföra bekÀmpningen under de rÀtta förhÄllandena.
Gesture recognition for touchscreen interfaces using
simultaneous multiple inputs
Vi har varit en grupp pÄ fyra studenter som pÄ tio veckors tid skall ha utvecklat nÄgra applikationer, samt ett bibliotek för att kunna hantera diverse gester till ett system som kan hantera flera anvÀndare samtidigt. Vi har fÄtt i uppdrag av LuleÄ Tekniska Universitet att prova denna relativt nya teknik och se vad den kan ha för kapacitet och anvÀndningsomrÄden i framtiden. Min uppgift i arbetet var att hjÀlpa till att utveckla ett bibliotek för att hantera olika gester som en anvÀndare kan tÀnkas göra. I detta examensarbete sÄ berÀttar jag om hur man skall kunna upptÀcka komplexa gester i ett system dÀr flera anvÀndare kan pÄverka samtidigt. Jag kommer med denna rapport att ta upp de problem jag har haft, vilka lösningar jag har kommit fram till samt vad jag ser pÄ möjliga framtida tillÀgg till biblioteket.
AjourhÄllning av höjdkurvor
Det hÀr examensarbetets syfte Àr att ta fram en metod för att pÄ ett enkelt och effektivt sÀtt med lÄg mÀtosÀkerhet ajourhÄlla höjdkurvor pÄ platser dÀr marknivÄn har förÀndrats i en omfattning sÄ att kommunens höjdkurvor behöver revideras. Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhÄlla höjdkurvor har jag fÄtt pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsstÀllande resultat. Metoden som har tagits fram Àr lÀtt att anvÀnda och gör att man pÄ ett enkelt sÀtt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mÀta in punkter med hjÀlp av GNSS-teknik och sedan anvÀnda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gÄtt att fÄ de resultat som efterstrÀvades. Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre omrÄden i sina kartor pÄ ett enkelt sÀtt. Det som krÀvs Àr en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett omrÄde som inte Àr större Àn att en person pÄ ett rimligt sÀtt kan mÀta in det till fots..
Marklyft vid diskogena lÀndryggsbesvÀr: Den sjukgymnastiska behandlingsprocessen
Bakgrund: LÀndryggsbesvÀr Àr ett vanligt förekommande problem. Det finns i dagslÀget mÄnga olika behandlingsmetoder, varav marklyft Àr en form av sjukgymnastisk behandlingsmetod. Det finns endast fÄ studier som gjorts pÄ marklyft som behandling vid lÀndryggsbesvÀr. Syfte: Syftet med denna studie var att studera den sjukgymnastiska behandlingsprocessen nÀr det gÀller marklyft vid diskogena lÀndryggsbesvÀr. Metod: En av författarna observerade en sjukgymnast samt fyra av hans patienter som trÀnade marklyft som behandling mot diskogena lÀndryggsbesvÀr.
Köket framför datorn eller datorn framför köket? : en studie kring lÀrares och elevers attityder om Internet samt om hur Internet anvÀnds i skolÀmnet hem- och konsumentkunskap
I skolans styrdokument, Lgr 11, stĂ„r skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lĂ€rande. Genom en kvalitativ studie, gjord pĂ„ tre hem- och konsumentkunskapslĂ€rare samt 50 st elever i Ă„rskurs 8, innehĂ„llande intervjuer, observationer och enkĂ€tstudier, undersöker denna uppsats hur lĂ€rare anvĂ€nder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lĂ€rare och elever har till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet.Resultaten visar att bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r positiva till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet hem- och konsumentkunskap, men att det frĂ€mst Ă€r tiden och skolans ekonomi som styr hur det anvĂ€nds. Ăven faktorer som lĂ€rarens intresse, utbildning och bristen pĂ„ datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utstrĂ€ckning IT anvĂ€nds..
Landbaserad lotsning : Möjligheter och begrÀnsningar
Efter ett förslag om förÀndring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, dÀr det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jÀmföra Äsikter frÄn verksamma inom lotsvÀsendet.Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en vÀldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara pÄ denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet.Syftet var att kartlÀgga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med dagens lotssystem i förhÄllande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer med öppna frÄgestÀllningar.Det visade sig att det var lÀtt att se begrÀnsningar med ett införande av landbaserad lotsning, frÀmst pÄ grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Den ekonomiska vinsten rÄdde det delade meningar om, men majoriteten ansÄg att besparingen skulle bli obefintlig..
Investering i mjölkproduktion- en fallstudie
Syftet med detta arbete Àr att göra en fallstudie pÄ en mjölkgÄrd pÄ Gotland om hur lönsamheten kommer att se ut efter en nybyggnation av en mjölkladugÄrd pÄ 180 platser. Eftersom det skrivs mycket i pressen om att hÄlla byggkostnaderna nere sÄ tyckte jag det skulle vara intressant att se var man hamnar. Enligt vissa rÄdgivare bör man inte överstiga 50 000 kr/koplats. Jag har ocksÄ jÀmfört kostnaden med att bygga varm och kall lösdrift. Jag har i detta arbete tagit in offerter frÄn vÀlkÀnda och beprövade företag som har bra produkter och sammanstÀllt dessa.