Sök:

Sökresultat:

709 Uppsatser om Könskonträra namn - Sida 21 av 48

Det didaktiska filtret - Att didaktisera kursplaner

LÀrarens frÀmsta uppdrag Àr att förverkliga de mÄl som finns för skolan vilka formellt uttryckts i lÀroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrÄn exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av lÀroplaner och kursplaner mer allmÀnt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att Àmnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans vÀrdegrund, tolerans(skapande) och samhÀllskunskap. Vi har genom analys av Àmnesdidaktiska texter sedan sökt svar pÄ vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att vÄra kunskaper om Àmnet fördjupades samtidigt som vi insÄg att vÀgen dit varit lika intressant.

Certifiering av biogödsel/kompost - Avvikelser frÄn SPCR 120/SPCR 152

Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.

mitt namn Àr Johan Jutterström

The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.

PÄvel Snickares grÀnd : ett gestaltningsförslag

VÄr bild av centrala Uppsala som en stad med brist pÄ vÀxtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. PÄvel Snickares grÀnd Àr en centralt belÀgen plats som lÀnge saknat funktion. Platsen Àr idag under ombyggnad. I och med att det gamla RÄdhuset har byggts om till en galleria fungerar grÀnden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en vÀxtfattig torgyta.

MAsterCamp NÄgontinG ? Planering, utformning och genomförande av en projektvecka pÄ gymnasiet

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Dubbelidentitet hos fem unga invandrarkvinnor : i hederns namn

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Nathan Söderblom : hans utveckling till ekumenisk ledare

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbÀrare, som blev hörd och förstÄdd överallt och genom vilken mÀnniskor frÄn skilda vÀrldar lÀttade upp sitt hjÀrta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstÄnd svarade mot den lÀngtan, som vÀxt sig sÄ stark i efterkrigsÄrens splittrade vÀrld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fÀste vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ hans person, eller om det inte snarare var den gÄtfulla makten hos denna mÀrkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkÀnd stÀllning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de fÄ stora som vÀrlden kÀnner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, sÀger jag nÄgra ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblÄsta av sina vÀrdigheter.

Fuktstudie om uteluftsventilerade vindar med berÀkningsprogrammet Simple Cold Attic Model frÄn Annex 55

Fuktskador pÄ uteluftsventilerade vindar Àr ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjÀlklagsisolering minskar bÄde energiförlusten genom bjÀlklaget och uppvÀrmningsbehovet i huset, men hur mÄnga funderar pÄ vad som hÀnder med det förÀndrade klimatet pÄ vinden och hur det kan pÄverka fuktförhÄllandena i utsatta delar av konstruktionen.Studier frÄn Chalmers Tekniska Högskola har framstÀllt ett fuktberÀkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en berÀkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbÀttra fuktsÀkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten. Studien har pÄvisat att den studerade konstruktionen inte Àr fuktsÀker om den uppförs i StockholmsomrÄdet. Det visades Àven att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador. Studien har pÄvisat vikten av inte berÀkna med medelÄr för klimat och hur det pÄverkar berÀkningsresultatet av mögeltillvÀxt.

Film i undervisningen - fest eller pest? : Ett elevperspektiv

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

The ambiguous and frequent task of revision

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om lÀroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt Àr lÀmpliga och aktuella att anvÀnda i undervisning trots att kursplanen kommer att förÀndras höstterminen 2011. Min undersökning har frÀmst varit inriktad pÄ kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya lÀroplanen för grundskolan, och i de ovan nÀmnda lÀroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i lÀroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lÀrobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att stÀlla mot den syn pÄ kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. FrÄgestÀllningen som jag har arbetat utifrÄn lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda lÀroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser fÄr det för elevernas lÀrande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk dÄ jag Àgnar mig Ät att bÄde tolka uppgifterna och mÀta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter Àr det mest frekventa inslaget i de lÀroböcker som jag har undersökt.

Fast Fashion-konsumentens attityd till hÄllbart mode

Ekologiskt, nÀrodlat, kravmÀrkt och Ätervinningsbart ? kÀrt barn har mÄnga namn och aldrig förr har vi konsumenter varit sÄ medvetna om just den miljömÀssiga och hÀlsomÀssiga aspekten som vi Àr idag. Man kan verkligen kalla det en ny trend. Sida vid sida om miljötrenden verkar vÄrt nya sÀtt att se pÄ mode och hur vi konsumerar det. Den nya eran av ?nyheter varje vecka? och ?prisvÀrt mode? har Àven det blivit en ny trend som bidragit till att vÄra stora fast fashion-företag fullkomligt sprutar ut nya prisvÀrda tolkningar av det senaste modet och trenderna.

USA, Sovjetunionen och Kuba under Kubakrisen : En lÀromedelsanalys av lÀroböcker i historia och webbaserade lÀromedel.

Denna studie behandlar webbaserade lÀromedel och lÀroböcker. LÀromedel Àr verktyg som anvÀnds i undervisningen. En pedagogisk text Àr inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa lÀromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta fÄr. För att besvara detta stÀlldes tvÄ frÄgor: Vilka lÀnder fokuserar lÀromedlen pÄ? Vilka hÀndelser tas upp och hur behandlas de? FrÄgorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

Trafficking : Samverkan mellan polis och ideella organisationer

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

Elevers matematiska tankar : - en kvalitativ studie av kÀnguruppgifter pÄ gymnasiet

Att förstÄ, och ta tillvara elevernas tankar Àr mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lÀrare blir det dÀrför viktigt att undersöka hur elever tÀnker. Varje Är finns det möjlighet att delta i en matematiktÀvling vid namn KÀngurutÀvlingen. TÀvlingen Àr inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska vÀcka lust och nyfikenhet för matematik.

Vad tycker ICA-Stig om service management? En kartlÀggning av detaljhandelns förhÄllningssÀtt gentemot tjÀnstevetenskap och branschens professionalisering.

En upprörd patient sitter i vÀntrummet pÄ en akutmottagning. Patienten har vÀntat pÄ vÄrd i flera timmar och Àntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig pÄ att följa med. TyvÀrr utropar sjuksköterskan nÄgon annans namn och den vÀntande patienten frÄgar undrande: ?UrsÀkta, nÀr Àr det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen pÄ akutmottagningen som orsakar att patienten fÄr vÀnta onödigt lÀnge.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->