Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap..

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall?Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ?multiple sclerosis? och ?quality of life? användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008).

Med denna uppsats försöker vi bringa klarhet i hur elever i skolår 9 tänker kring miljön och miljöproblem, och om de är beredda att vidtaga åtgärder för att motverka dem. Eleverna har fått fylla i enkäter och några elever har intervjuats angående sitt miljötänkande. Våra undersökningar visar att både tjejer och killar känner till miljöproblemen och att de även kan ge flera exempel på sådana. Miljöproblem som de känner till är klimatförändringar, oljeskadade fåglar och sopor. Eleverna säger sig vara beredda att ändra sina levnadsvanor för att motverka miljöproblemen, men flera elever säger att alla i så fall bör hjälpa till, för annars gör det ju ingen skillnad. Även om de är ganska medvetna om miljöproblemen, är de, i nuläget, ganska ovetandes om vad de kan göra för att motverka dem.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga några faktorer som påverkar bildskapande undervisning i grundskolans lägre åldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i ämnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger på enkätsvar från 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser på bildskapandets roll utifrån ämnesintegrering, kommunikation och elevhälsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lägsta årskurserna men avtog betänkligt från årskurs fyra.

En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen.

Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.       Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.

Denna uppsats behandlar vad historielärare på högstadiet respektive gymnasiet anser historiemedvetande är samt hur de i sin undervisning jobbar för att fördjupa elevernas historiemedvetande. Ett annat mål är att söka svar på hur väl, och i vilken utsträckning, lärarna lyckas knyta an sin undervisning till elevernas olika förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ enkätundersökning med historielärare från olika högstadie- och gymnasieskolor genomförts. Enkäten som mejlades till lärarna bestod av sex öppna frågor. Sammanlagt har elva gymnasielärare och fyra högstadielärare i historia deltagit i enkätundersökningen.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är: Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat?Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen?Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..