SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

En första viktig lÀrdom har dock varit vÄr nyvunna förstÄelse för den komplexitet som prÀglar en stor internationell koncern. Kommunikation Àr viktig i ett företag inte minst som bÀrare av syfte och mÄl med olika aktiviteter, men Àven i allmÀnhet för att tillse att flödet av information inom organisationen tillgodoses. Vi har sett vikten av feedback för att skapa tillit och visa uppskattning. Vi har efter studier av teorier, iakttagande av andra företag, samt inte minst via vÄr interaktion med anstÀllda under genomförandet av detta projektarbete uppmÀrksammat vikten av att moderbolaget i en koncern tydligt visar sina vÀrderingar genom exempelvis uttalad vision samt mission. Vi har pÄ företaget sett att chefen har en viktig roll att fylla.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sÀmre rankade orienterare gÀllande situationsspecifikt sjÀlvförtroende gÀllande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och Äldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i Äldern 18 till 45 Är (M = 26.52, SD = 6.20). För att mÀta situationsspecifikt sjÀlvförtroende gÀllande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mÀtinstrument efter riktlinjer frÄn Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt sjÀlvförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration Àn sÀmre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrÄn Banduras teori om situationsspecifikt sjÀlvförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

ABSTRACT:Begreppet ?vÄld i nÀra relationer? associeras ofta med medelÄlderspar som befinner sig i enohÀlsosam relation dÀr det förekommer fysiskt vÄld sÄsom sparkar och slag. Genom att gÄdjupare inom Àmnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemomrÄde Àn sÄ,vad gÀller bÄde gruppen av utsatta samt flertalet existerande vÄldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar pÄ vÄld riktat mot en av samhÀllets mest utsatta grupper, nÀmligenvÄra Àldre. Baserat pÄ befintlig internationell samt nationell forskning har hÀr sammanstÀlltsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

DammbrottsberÀkningar har stor betydelse i dagens samhÀlle, eftersom de utförs för att kunna förutspÄ vad som sker dÄ en damm gÄr till brott. Detta ger bland annat underlag till att kunna ha en sÄ bra beredskap som möjligt. MÄnga undersökningar har tidigare gjorts i syfte att förstÄ hur dammbrottsprocessen ser ut samt att bestÀmma rimliga vÀrden för parametrar som anvÀnds. Flertalet parametrar Àr dock fortfarande vÀldigt osÀkra och beror pÄ er rad olika faktorer. Olika vÀrden antas ofta vid olika dammbrottsberÀkningar.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslÀrare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frÄgestÀllningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslÀrare som arbetar bÄde pÄ högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen anvÀnder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat pÄvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. LÀrarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmÄlen och egna samt elevernas intressen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om konsthuvudstereo lÄter illa vid högtalarlyssning. I studien undersöks Àven om konsthuvud efterliknar A/B- stereo i hörlurslyssning. Studien utförs genom att testpersonerna granskar tre attribut genom fem frÄgor. I studien genomförs tvÄ inspelningar samt tre lyssningstest. TvÄ av lyssningarna Àr testlyssningar som förberedelse till tredje lyssningen.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan dÀr bananflugan anvÀnds som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever pÄ olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende pÄ i vilken utstrÀckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmÄlen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stÀrka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna Àr vÀl förberedda för högskolestudier. För att ta reda pÄ detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhÄllit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmÄl som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra vÀl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stÀcker sig över bÄde kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de bÄda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom bÄda skolformerna som jag kan anvÀnda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag anvÀnt en komparativ analys. Studien beskriver de bÄda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrÄn litteratur som behandlar verksamheternas grundlÀggande mÀnniskosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn pÄ slöjd. Resultatet visar att likheterna Àr fler och skillnaderna fÀrre Àn jag frÄn början trodde, men de skillnader som finns Àr relativt stora..

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig pÄ en rad faktorer. En av dessa Àr den risk som Àr förknippad med investeringen. Den hÀr uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels pÄ aktiemarknader men ocksÄ för vÀxelkurser. Med utgÄngspunkt frÄn tvÄ teorier dÀr den ena sÀger att hög risk Àr förenat med en lÀgre nivÄ av direktinvesteringar samt en motsatt som istÀllet menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivÄ undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa lÀnders marknader fÄr man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken pÄverkar direktinvesteringar eller inte.

Syftet med studien Àr att belysa barnombudens roll pÄ respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrÄn kriminalvÄrdens regelverk samt de enskilda anstalternas begrÀnsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr sex personer intervjuas varav tre pÄ deras arbetsplats och tre stycken per telefon. FrÄgestÀllningarna anvÀndes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik dÄ den enskildes perspektiv pÄ uppdraget lyfts fram.