Det övergripande syftet för denna studie Àr att söka svar pÄ vad som motiverar elever till lÀrande samt vad som pÄverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lÀrares motivationsarbete.Studien innehÄller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lÀrare samt tvÄ med speciallÀrare och 48 elevers svar pÄ en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visar pÄ att det Àr viktigt med ett samarbete mellan förÀldrar och skolpersonal för att uppnÄ optimal motivation bland eleverna samt att de kÀnner sig trygga i skolan.Resultatet av enkÀterna tyder pÄ att mÄnga av eleverna gÄr till skolan för att de anser att kunskapen Àr till nytta för framtida studier men Àven utanför skolan..

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare pÄverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begrÀnsningar ledarskap pÄ distans medför. Uppsatsen utgÄr frÄn ett ledarperspektiv och bygger pÄ fyra intervjuer av enhetschefer inom omrÄdet personlig assistans. Den teoretiska utgÄngspunkten grundar sig huvudsakligen pÄ Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla sjÀlvstyrande medarbetare samt begrÀnsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Denna uppsats Àmnar behandla de tillkomna lagarna kring internanvÀndningen i Sverige, hur de har pÄverkat anvÀndarnas beteenden samt vilka ÄtgÀrder de har vidtagit för att sÀkra sin integritet. Samt att öka förstÄendet kring lagarna och vad de innebÀr för gemene man..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Uppsatsen syfte Àr att skildra vÄra informanters situationer i relation till utbildningsfÀlt och arbetsfÀlt. FrÄgor kring deras framtida sysselsÀttning samt hur de ser pÄ tillgÄngen till samhÀllets stöd. FrÄgestÀllningen handlar om hur en övergÄng ser ut frÄn utbildningsfÀltet till arbetsfÀltet och vice versa samt hur etablerade de kÀnner sig i respektive fÀlt samt om de upplever en desorientering i sin roll i valen av de olika fÀlten. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad genom intervjuer med samma metod. Informanternas berÀttelser kring deras situation ger en bred bild av hur det ser ut för nÄgra ungdomar i val av sysselsÀttning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det Ă€r att vara hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjĂ€nstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie Ă€r bland annat GranĂ©r (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som anvĂ€nts för att fĂ„ svar pĂ„ syftet var personliga intervjuer med hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjĂ€nstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dĂ„varande socialchefen. UtifrĂ„n intervjuerna framkom det att hemtjĂ€nstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansĂ„g att detta Ă€r en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omvĂ€xlande arbete.

Detta examensarbete handlar om hur nÄgra förskollÀrare bemöter flickor respektive pojkar pÄ en förskola i SkÄne, genom ett genusperspektiv. Syftet Àr att visa hur förskollÀrarna pÄ denna förskola tÀnker och agerar nÀr det gÀller kommunikation, relation samt tillsÀgelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det nÄgra skillnader? Hur? För att besvara dessa frÄgor, har jag anvÀnt mig av observationer vid ett antal tillfÀllen samt nÄgra intervjuer. Den teoretiska delen vilar pÄ litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

Studiens syfte Àr att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt pÄ vad för sorts tankar, kÀnslor, vÀrderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, dÀr fotografier pÄ fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. VÄra underliggande frÄgestÀllningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhÄllande till hur staden Àr utformad. Den teoretiska genomgÄngen behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik.

Detta Àr en fallstudie som handlar om arbetet med en sÄngelev som pÄstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sÄngförmÄga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien Àr att undersöka tankegÄngarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som anvÀndes. Studien belyser ocksÄ de processer eleven och lÀraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger pÄ lÀrarens anteckningar frÄn 30 lektionstillfÀllen, utspridda pÄ ca tvÄ Är, samt lÀrarens och elevens reflektioner efterÄt.Resultatet visar nÄgra av de processer som bildades under arbetets gÄng, samt att eleven kunde klara av mer Àn hon trott var möjligt genom att utveckla rÀtt instÀllning och ha tillgÄng till bra verktyg..

Detta examensarbete pÄgick under fem veckor pÄ SSAB i LuleÄ och behandlar tvÄ uppgifter. Den första uppgiften gick ut pÄ att forska om tid för att pÄ bÀsta sÀtt kunna tidsÀtta nÀtverksutrustning samt övervakningsplattformar pÄ SSAB. Den andra uppgiften gick ut pÄ att undersöka krav samt upplÀgg för övervakningsplattformen SCOM. För att kunna synkronisera tid anvÀnds i huvudsak tre protokoll: NTP, SNTP samt PTP. De vanligaste teknikerna för att synkronisera tid Àr via internet, GPS, radiokommunikation samt manuell tidsÀttning.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Denna studie inriktar sig pĂ„ samverkan och tillsynsvĂ€gledning mellan lĂ€nsstyrelse och kommuner i Östergötlands lĂ€n samt dessa myndighetsnivĂ„ers samverkan med centrala myndigheter mot mĂ„let om en likvĂ€rdig miljötillsyn i lĂ€net. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka hur denna myndighetssamverkan pĂ„verkar implementering av miljölagstiftning i lĂ€net. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingĂ„ende Ă€r Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som Ă€r ett samverkansprojekt dĂ€r samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt lĂ€nsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, dĂ€r intervjuer har utförts med handlĂ€ggare samt miljöinspektörer vid lĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n samt Linköpings kommun och FinspĂ„ngs komm n. För att underbygga detta empiriska material har Ă€ven en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivĂ„er inom miljöomrĂ„det.

Det Àr viktigt att varje barn tillsammans med sina förÀldrar fÄr en varm och trygg start i förskolan. VÄrt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger pÄ förskolan vÀcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pÄgÄr kring inskolning samt frÄnvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmÄga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förstÄelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen Àr den trygga basen som barnet utgÄr ifrÄn samt den hamn som de kan ÄtervÀnda till och tanka trygghet. Pedagogen bör ocksÄ kÀnna till hur den viktiga anknytningen pÄverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi anvÀnde oss av enkÀter samt en intervju.