FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Försvarsmakten fÄr fler och svÄrare uppgifter att lösa i framtiden. Internationella insatser blir en allt större del av Försvarsmaktens verksamhet. Konflikterna i insatsomrÄdena Àr komplexa och krÀver att Försvarsmakten har vÀlutbildade officerare och soldater. Samtidigt strÀvar Försvarsmakten efter att ha förband redo att sÀttas in och genomföra insats pÄ kort varsel. Detta har medfört att Försvarsmakten i framtiden kommer rekrytera soldater pÄ frivillig grund och det innebÀr att vÀrnplikten avskaffas.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nÀr ekonomstudenter vÀljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger pÄ tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen pÄverkas av sin omgivning nÀr han/hon vÀljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan pÄverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkÀtundersökning och tvÄ intervjuer som har utförts pÄ ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vÄr studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som pÄverkar ekonomstudenternas val av arbete. PÄverkan kan ske dels frÄn omgivningen och dels frÄn företagen, men Àven faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad flyktingar som genomgÄtt introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna fÄ eller skaffa arbete. Undersökningen utgÄr frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar pÄ introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna fÄ/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar pÄ introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna fÄ/skaffa arbete?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgÄtt introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska sprÄket samt individens egna förmÄgor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna fÄ eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. DÀremot nÀmner tvÄ av intervjupersonerna handlÀggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fÄtt arbete..

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gÄ tillvÀga för att göra en informationsfilm.

Åttiotalisternas instĂ€llning till arbete har omtalats mycket i media. Det har sagts att de Ă€r karriĂ€rinriktade, sociala och inte har nĂ„got emot temporĂ€ra anstĂ€llningar. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka förvĂ€ntningar och uppfattningar om arbete hos representanter frĂ„n denna generation och jĂ€mföra dessa med en bild som presenterades i ett antal publicerade artiklar. Studiens resultat baserades pĂ„ halvstrukturerade intervjuer som tolkades genom induktiv tematisk analys och resulterade i sju teman. Resultatet gav visst stöd Ă„t artiklarnas bild, frĂ€mst gĂ€llande personlig utveckling och individualism.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

SjĂ€lvstĂ€ndigt arbete, 15 högskolepoĂ€ngÖversĂ€ttarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om lÀraren dessutom lÄter eleverna arbeta med teman som ar vÀsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns nÀr lÀrare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete pÄ min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar lÀnge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vÀgar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lÀrarna. Jag kommer att intervjua bÄde lÀrarna pÄ skolan ochsedan tillsammans med en grupp pÄ skolan ska jag utveckla denna plan..