Ett projekt om bostÀder som inte enbart utgÄr frÄn den traditionella kÀrnfamiljens utseende.Dagens bostadsbyggande utgÄr frÄn den allt mer sÀllsynta kÀrnfamiljen.Statistik för olika hushÄllstyper visar i dag pÄ tendensersom avviker frÄn heteronormen. Idag slutar 50% av alla Àktenskap i skilsmÀssa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstÄende förÀldrar med barn. Vi ser Àven att invandringen ökar varje Är och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte Àr lika vanligt bland svenskfödda invÄnare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lÀgenheter, för 9 specifika familjetyper .LÀgenheterna skapar ett nytt bostadsomrÄde i centrala HöganÀs..

Syfte - Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur prevalensen av presbyopi ser ut i Nicaragua under en resa med den ideella organisationen Vision For All.Metod och material - För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen utfördes en studie i Nicaragua dÀr additionsbehovet och ackommodationsvidden undersöktes. Behovet av addition undersöktes hos alla som hade besvÀr pÄ nÀra hÄll med hjÀlp av provbÄge och provglaslÄda. För att ta reda pÄ ackommodationsvidden anvÀndes en linjal med en bild innehÄllande smÄ detaljer och fina linjer. Linjalen fördes nÀrmare patienten tills denne upplevde att bilden ej lÀngre var tydlig.Resultat - De flesta som undersöktes var inom Äldersgruppen 41-60 Är. Den addition som ordinerades mest frekvent var +2,50 till +2,75 dioptrier.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonÄringar. Rapporter uttrycker oro över att tonÄringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonÄring finns anhöriga, förÀldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer lÄter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar dÀrför mÄnga gÄnger fokus pÄ sig sjÀlv och sitt eget vÀlbefinnande. Genom livsvÀrldsteorin betonas mÀnniskans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Sverige riskerar att under de nÀrmaste Ären förlora cirka 90 000 företag pÄ grund av dÄliga förberedelser inför Àgarnas pensionsavgÄngar. För att sÀkerstÀlla företagets fortlevnad efter Àgarens frÄntrÀde bör ett planerat Àgarskifte genomföras. Finns ingen lÀmplig eftertrÀdare inom familjen kan en extern försÀljning komma att bli aktuell. För att genomföra Àgarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgÄ. Den hÀr uppsatsen behandlar Àgarskifte genom en intern aktieöverlÄtelse.

Förskrivning av elrullstol Àr en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbÀttrad hÀlsa för personer med nedsatt förflyttningsförmÄga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hÀlsa. Studien Àr kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som anvÀnder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

VÄr empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lÀrare arbetar för att Ästadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare Ären, samt lÀrarnas motiv för detta. För att ta reda pÄ det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lÀrare och genom dessa har vi kommit fram till att lÀraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder Àr ett övervÀgande arbetssÀtt hos lÀrarna, Àven om det ocksÄ förekommer andra tillvÀgagÄngssÀtt, sÄ som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. MÄnga lÀrare menar Àven pÄ att hur de Àr som personer avspeglas pÄ gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmÄgor pÄverkar det sociala samspelet mellan eleverna pÄ ett positivt sÀtt, samt att det har en inverkan pÄ inlÀrningssituationen.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Begreppet ?barnets bÀsta? har lite olika betydelser beroende frÄn vilket perspektiv man vÀljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ?barnets bÀsta? i de fall dÀr socialtjÀnsten Àr involverad dÄ det Àr denna bild som kommuniceras till allmÀnheten. SÄvitt vi kÀnner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvÀrt för att det berör socialsekreterare och pÄverkar socialtjÀnstens arbete nÀr det gÀller barn.

MÀnniskor som lever med kronisk sjukdom Àr ofta i behov av nÄgon sorts behandling för att fÄ en bÀttre tillvaro.Oavsett behandling pÄverkas det dagliga livet pÄ nÄgot sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom och mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade. NÀr ett barn insjuknar blir det en omstÀllning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa förÀldrars kÀnslomÀssiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det Àr en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed dÀr vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts.Resultat: FörÀldrarnahar kÀnslomÀssiga upplevelser som oro, kÀnsla av att tappa kontrollen, en kÀnsla av misstro.Bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonal Àr viktigt för förÀldrarna för att kÀnna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen Àr att förÀldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvÄrdspersonalens omvÄrdnadsperspektiv i mötet medfamiljen Àr viktigt..

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in nÀr flickor vÀljer att spela trombon, vad de fÄr för reaktioner dÄ de berÀttar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsÀtta spela samt om de sjÀlva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer pÄ sju trombonspelande flickor i olika Äldrar. Huvudresultatet Àr att valet av trombon var starkt pÄverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, dÀr intresse vÀcktes för dess sÀrskilda spelsÀtt och konstruktion som var sÄ olik andra blÄsinstrument, sÄ som trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som pÄverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att fÄ spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsÀtta och ju lÀngre ner i informanternas Älder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor Àr..

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppvÀxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig sjÀlva och sin omgivning. Vi har studerat tvÄ leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framstÀlls samt hur genus framstÀlls i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildsprÄk som finns i reklambladen. Det vi sett Àr att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man lÄter traditionella roller styra. Flickor förvÀntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och ÄtrÄvÀrd medan pojkar förvÀntas att inte ha rosa leksaker, gÄ in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur rekonstruktionen i Trappan-modellen tillÀmpas i praktiken. Modellen Àr en av de största interventionerna som brukas i Sverige för barn som bevittnat vÄld i hemmet. Barn som lever i förhÄllanden dÀr vÄld Àr ett ofta Äterkommande inslag löper stor risk att utveckla problem som kan pÄverka deras beteende och hÀlsa negativt. Dessa barn Àr dÀrför i behov av hjÀlp för att bearbeta det trauma det kan innebÀra. Studien baseras dels pÄ Trappan-modellens handbok samt inhÀmtad data frÄn ett nÀtverk som arbetar enligt modellen.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock Àr det svÄrare att skilja pÄ effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som mÀnniskor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hÀlsan hos mÀn och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hÀlsa respektive sexuell ohÀlsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och sjÀlvbilden var de frÀmsta avgörande faktorerna.