För det nyfödda barnet Àr det viktigt att direkt fÄ hud mot hud kontakt och dÀrmed en bra möjlighet att knyta an till sina förÀldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och vÀlbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen pÄverkas mellan förÀldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

Alla mÀnniskor upplever grönska och vÀxtlighet medvetet eller omedvetet. MÄnga odlar ocksÄ sjÀlva. Vi har de senaste Ären upplevt varmare och varmare vintrar, vilket mÄnga forskare anser bero pÄ en klimatförÀndring. Ett hjÀlpmedel vi har idag för att förstÄ klimatet och odlingsbetingelser Àr zonkartan, men det Àr inte mÄnga som vet hur den har tagits fram. Om vi fÄr en kraftig klimatförÀndring sÄ kommer vÄr zonindelning inte gÀlla lÀngre och vi behöver se över systemet.

Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett utbrett och vĂ€xande problem i vĂ€rlden och Sverige och det kan leda till allvarliga hĂ€lsoproblem i vuxen Ă„lder sĂ„ som diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Eftersom sjuksköterskor kommer i kontakt med barn som har problem med sin vikt i form utav övervikt och fetma Ă€r det viktigt att de Ă€r rĂ€tt rustade för att stödja och vĂ€gleda barnen och deras familjer. Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter och hinder att stödja barn som lider av övervikt eller fetma utifrĂ„n barns, förĂ€ldrars och sjuksköterskors perspektiv. Studien Ă€r utförd som en litteraturstudie. Tre kategorier presenteras i resultatet; stöd genom interventionsprogram, stöd genom kommunikation och kunskapsförmedling samt stöd genom motivation och engagemang.

Under vÄren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vÄrdnadsbidrag. Bidraget uppgÄr till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg pÄ heltid utan istÀllet ordnar barnomsorgen pÄ annat sÀtt, t.ex. genom att en förÀlder stannar hemma. VÄrdnadsbidraget har av dess anhÀngare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofÀlla.

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vÄrden förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition pÄ vad en familj Àr. VÄrt syfte blev dÀrför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvÄrdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvÄrden. Inriktningen mot barnsjukvÄrd gjordes dÄ vi uppfattat familjen som central dÀr. För att uppnÄ vÄrt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

Tappningsstrategin för VĂ€nern Ă€ndrades i ett beslut frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n och Vattenfall AB, pĂ„ uppdrag av regeringen Ă„r 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvĂ€mningar i VĂ€nern.  ÅtgĂ€rden var föreslagen av Klimat- och sĂ„rbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförĂ€ndringar för VĂ€nern i ett framtida förĂ€ndrat klimat. I utredningen anvĂ€nds en metod för att mĂ€ta kostnader. Metoden Ă€r en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som anvĂ€ndes för att utvĂ€rdera bland annat VĂ€nern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det vĂ€rdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

Bakgrund: MigrÀn Àr ett outtalat folkhÀlsoproblem dÀr kÀnnedom om dess pÄverkan pÄ individens livskvalitet saknas. Brist pÄ kunskap om migrÀn kan vara en faktor till att tillstÄndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvÀrk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhÀmta kunskap angÄende migrÀns pÄverkan pÄ individen, dÄ ökad kunskap medför ett bÀttre bemötande och ökad förstÄelse och dÀrmed en bÀttre kvalitet pÄ vÄrden. Med utgÄngspunkt frÄn Joyce Travelbees teori om relationen mellan vÄrdare och vÄrdtagare poÀngteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmÀnsklig relation med patienten dÀr mötet prÀglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angÄende upplevelsen av migrÀn och dess pÄverkan pÄ livskvalitet bland vuxna 18-45 Är.

Anorexi nervosa Àr ett globalt problem men förekommer frÀmst i VÀstvÀrlden. Det Àr en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som mÄnga gÄnger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att fÄ en större förstÄelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nÀmnare i deras livshistorier. SÀrskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgÄtt ifrÄn symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Mina frÄgestÀllningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trÀdgÄrd utifrÄn ett hÀlsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemÄl frÄn tomtÀgaren/Àgarna och tomtens förutsÀttningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgÄtt frÄn under arbetet Àr; en familj bestÄende av tvÄ vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag anvÀnt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer pÄverkar vÄr hÀlsa. Denna kunskap har matchats mot de hÀlsobehov familjen uppgett under en intervju, dÀr hÀlsobetonade frÄgor har stÀllts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsÀttningar och familjens önskemÄl om design, funktion samt innehÄll i gestaltningsprocessen.

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje Är. DÄ sjukdomen har övergÄtt till palliativ vÄrd och nÀrheten till döden ökar kommer insikten att livstiden Àr begrÀnsad. Detta kan leda till att mÄnga brottas med svÄra existentiella frÄgor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

Detta arbete handlar om hur viktigt det Àr med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet pÄverkar eleverna och fÄr dem att prestera bÀttre. Det handlar Àven om hur viktigt det Àr att reda ut problem som uppstÄr sÄ att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i Ärskurs tre och fyra upplever stÀmningen och tryggheten i klassrummet. De fÄr frÄgor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstÄ konflikter och om de kÀnner sig uppmuntrade av sin eller sina lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att det Àr en stor del av eleverna som inte tycker stÀmningen Àr speciellt bra i klassrummet.

FrÄn att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande nÀrvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till vÀstvÀrlden och dÀribland Sverige. NÀr allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhÀlle i Sverige pÄverkar det inte bara dem som individer utan Àven religionen mandeism. I denna uppsats har jag pÄbörjat att undersöka hur mandéer ser pÄ sin identitet och religion. Jag har tagit min utgÄngspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen Àr en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur konsekvenserna av Khatmissbruk ser ut i familjer med missbruksproblem och vad som görs Ă„t det. För att ta reda pĂ„ detta har vi intervjuat representanter frĂ„n polisen, skolan, socialtjĂ€nsten samt nĂ€tverket ?Kvinnor mot Khat?. Khatplantan odlas i Kenya och flygs dĂ€rifrĂ„n till Holland eller Storbritannien dĂ€r vĂ€xten anses laglig. Drogen körs sedan med bil till Sverige över Öresundsbron.