SAMMANFATTNING:Bakgrund: I Sverige rÄder det bristpÄ organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvÄrden kan fÄngas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bÀttre arbetsfördelning. Det Àr enutmaning för sjuksköterskor att nÀrma sig den sörjande familjen och frÄga omsamtycke. Detta krÀver kunskap i kommunikation vid mellanmÀnskliga möten.Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation.Metod: En systematisklitteraturstudie dÀr 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrÄn Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har anvÀnts för artikelsökning. Artiklarna Àretiskt godkÀnda.Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim.

DÄ de flesta mÀnniskor i VÀstafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnÀr sig pÄ jordbruk sÄ Àr pÄlitliga vÀderprognoser och sÀsongsförutsÀgelser ett viktigt hjÀlpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den hÀr rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, bÄde lokala och storskaliga, vÀderfenomen som ger upphov till nederbörd i omrÄdet. Klimatet i VÀstafrika, ett omrÄde som mestadels tÀcks av regnskog eller savann, prÀglas av den vÀstafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod pÄ vintern. Denna monsun visar pÄ stor Ärlig variation nÀr det gÀller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsÀga dess början Àr nödvÀndigt nÀr en jordbrukare ska planera sÀsongens verksamhet. Av mÄnga bidragande faktorer framgÄr det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten Àr en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsÀttningen benÀmnd som sprÄnget, över ca 5 breddgrader, vilket av mÄnga ses som starten pÄ regnperioden.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vĂ„rda barn med nyupptĂ€ckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 Ă€r en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det Ă€r en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förĂ€ndrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna pĂ„ barnklinikerna Ă€r de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor pĂ„ barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta förĂ€ldrarna och Att vara en del i vĂ„rdteamet.

BB som verksamhet har förÀndrats över tid och Àr idag en plats dÀr familjen skall kunna vila ut efter förlossningen, i en lugn och trygg miljö. Att fadern pÄ olika sÀtt Àr delaktig kring sitt barn frÀmjar faderskapet. Syftet med studien var att beskriva förstagÄngsfÀders upplevelser av delaktighet pÄ BB efter en normal förlossning. För att undersöka fenomenet valdes en deskriptiv, fenomenologisk metod enligt Giorgi. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tio förstagÄngsfÀder i Äldrarna tjugotre till fyrtioett Är.

I Sverige drabbas varje Är ca 200-250 barn och ungdomar av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA Àr en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och lÄngvarig funktionsnedsÀttning och försÀmring av livskvalitet under barnaÄren. Hela familjen pÄverkas nÀr en familjemedlem blir sjuk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur en lÄngvarig sjukdom som JIA upplevs av barn, ungdomar och deras familjer. Metod: Metoden som anvÀndes var en allmÀn litteraturöversikt.

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstÄnd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstÄnd. Vilket mynnade ut i vÄra frÄgestÀllningar: Vad Àr apatiskt tillstÄnd och hur kan det uppstÄ? Varför drabbar detta i sÄdan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstÄnd pÄ en institution? Vi har intervjuat personal pÄ behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lÀsta litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det Àr ett Àkta sjukdomstillstÄnd eller ett ?fejkat? tillstÄnd för att fÄ uppehÄllstillstÄnd.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

Ekens (Quercus robur) nordgrÀns sÀgs gÄ vid DalÀlven, Limes Norrlandicus ? den biologiska NorrlandsgrÀnsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt frÄn övriga Dalarna och tillhör MÀlarens avrinningsomrÄde. Trakten runt sjön VÀsman har ett varmare klimat och fler soltimmar Àn den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 Är sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Jordens klimat Àr under förÀndring. Till Är 2100 förvÀntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror pÄ att vÄra vintrar kommer att bli mycket mildare. FörutsÀttningarna för framtidens trÀd kommer inte att vara densamma som idag vilket krÀver insikten om att traditionella trÀdval och gamla vanor behöver brytas dÄ bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag Àr förskonade ifrÄn kan drabba vÄra gatutrÀd. I Sverige har vi idag lÄg artrikedom bland vÄra gatutrÀd jÀmfört med mÄnga andra europeiska lÀnder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas trÀd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebÀr varmare somrar, fler och intensivare vÀrmeböljor samt förÀndringar i nederbörd att dagens gatutrÀd kan dö i brist pÄ klimatanpassning. En gatumiljö stÀller sÀrskilda krav pÄ trÀden sÄsom torktÄlighet, salttÄlighet, motstÄndskraft mot utslÀpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvÀrde. Med klimatförÀndringarna i Ätanke bör framtidens val av trÀdarter klara av varmare temperaturer och extremare vÀder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lÀmpa sig för de nya förhÄllandena.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras vÀlmÄende Àr av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förstÄelse för anhörigas situation kan omvÄrdnaden bÀttre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars Àr vanligt förekommande i familjer dÀr en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien Àr kvalitativ. En innehÄllsanalys gjordes av det manifesta innehÄllet i fem skrivna berÀttelser.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes Àr en kronisk autoimmun sjukdom som innebÀr att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krÀvs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebÀr förÀndringar i livsstilen och det kan vara pÄfrestande för hela familjen. För att fÄ bÀttre förstÄelse krÀvs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

År 2002 började det anlĂ€ggas en skogstrĂ€dgĂ„rd i Alnarps RehabiliteringstrĂ€dgĂ„rd. IdĂ©n och kunskapen kom frĂ„n England varifrĂ„n ocksĂ„ begreppet kommer. Just att den började anlĂ€ggas nĂ€r den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den Ă€r en av Sveriges första skogstrĂ€dgĂ„rdar om inte den första. Idag har skogstrĂ€dgĂ„rden pĂ„ Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna Ă„terföra trĂ€dgĂ„rdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogstrĂ€dgĂ„rdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie pĂ„ böcker och tidningsartiklar inriktade pĂ„ skogstrĂ€dgĂ„rdar i tempererat klimat.