AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda pÄhur individen och de sociala relationerna pÄverkas av att unga vuxna bor hemmalÀngre. Med hjÀlp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter sÄsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrÄn, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan pÄverka unga vuxnas boendesituation, men ocksÄ hur individernaoch de sociala relationerna pÄverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation pÄverkar mÄnga olika aspekter ibÄde den unga vuxnas liv och dennes förÀldrar. Arbetsmarknadens brist pÄ jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro dÀr de utesluts frÄn vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlÀngs och att man inte blir vuxen förrÀnvid 25 Ärs Älder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germÀnniskan trygghet i en osÀker vÀrld. Trygghet skapas Àven i nÀra relationermellan till exempel ett barn och dennes förÀlder.

PÄsken Àr Greklands överlÀgset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. PÄsken firas sÄvÀl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder pÄsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppstÄndelse. Familjen samlas kring en stor pÄskmÄltid pÄ söndagen för att fira uppstÄndelsen.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Bakgrund- Fibromyalgi Àr en svÄrbehandlad och svÄrdiagnostiserad kronisk smÀrtsjukdom med okÀnd etiologi. Det vanligast förekommande symtomet Àr muskelsmÀrta och 80-90% av de drabbade Àr kvinnor. Syfte- Att belysa fibromyalgipatienters upplevelser av vardagen. Metod- En systematisk litteraturöversikt har anvÀnts. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO anvÀndes i sökförfarandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det Àr att vara nÀrstÄende till person med Parkinson sjukdom och att ta reda pÄ hur sjukdomens karaktÀr pÄverkar nÀrstÄende. NÀr nÄgon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det Àr viktigt att sjuksköterskan fÄr bÀttre förstÄelse och försöker uppmÀrksamma de nÀrstÄendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara nÀrstÄende, Copingstrategier som nÀrstÄende anvÀnder i samband med vÄrd av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till nÀrstÄende/ underlÀttande faktorer. Resultatet synliggör nÀrstÄendes svÄra situation prÀglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegrÀnsning. Behovet av stöd och information var pÄtagligt och ansÄgs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehÄllsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever Àven att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att visa pÄ hur olika atmosfÀrsförhÄllanden kan pÄverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vÄgutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstÄ och bedöma denna pÄverkan.Sensorer som anvÀnder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i vÄra militÀrasystem. VÀdret och atmosfÀren pÄverkar transmissionen och vÄgutbredningen avelektromagnetiska vÄgor. Olika atmosfÀrs- och vÀderfenomen pÄverkar sensorernas frekvenseroch vÄglÀngder och skapar begrÀnsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptÀcka och följa mÄl och hot krÀver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet pÄverkas nÀr de anvÀnds i olika klimat och vÀderförhÄllanden. Behovet av detta Àrstort och kommer i framtiden att öka dÄ vi mer och mer förlitar oss pÄ tekniska hjÀlpmedel föratt kunna upptÀcka och bekÀmpa mÄl i en stridsmiljö.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Syftet var att utifrÄn familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillÀmpades till vald design, dÀr material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av bÄde kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom tvÄ kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförÀndring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gÄng var. KÀnslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades frÀmmande personlighet.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvÄrd och klimatvÄrdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. TvÄ mÀn och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvÄrd intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvÄrden positivt. TrÀningen upplevdes smÀrtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

Cancer Àr ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje Är drabbas ett av 600 barn i vÀrlden utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumörer. Det Àr Ànnu oklart varför barn fÄr cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara Àrftlighet, miljögifter och strÄlning. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara barnet som stÀlls inför en förÀndrad livsvÀrld utan hela familjen pÄverkas.