Bakgrund: ALS Àr en stÀndigt progredierande sjukdom som medför att muskelfunktionen reduceras. Detta pÄgÄr tills personen inte lÀngre kan röra sig eller tala och till slut drabbas andningsorganen. Det leder slutligen till att personen avlider. Att drabbas av en obotlig sjukdom Àr en livsförÀndrande omstÀllning vilket utsÀtter bÄde den drabbade personen och dennes anhöriga för psykisk ohÀlsa.Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: Denna litteraturöversikt har inkluderat elva vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn CINAHL Complete och PubMed. Vald metod har utformats efter Fribergs metod.Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom fyra teman och tvÄ subteman.

SAMMANFATTNING Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till Àldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vÄrdade sina Àldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de anvÀnde sig av för att hantera sin roll som anhörigvÄrdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline anvÀndes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomlÀsning bedömdes 16 artiklar vara anvÀndbara i resultatet. Dessa kom frÄn vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll bÄde kvalitativa studier som kvantitativa studier.

PatientnÀrmre vÄrd Àr en relativt ny vÄrdmodell som förekommer pÄ fler och fler avdelningar pÄ sjukhus i Sverige. Modellens mÄl Àr att sjuksköterskans administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istÀllet ska tillbringas i patientens nÀrhet. Denna nÀrhet ska medföra en ökad omvÄrdnadskvalité samt förbÀttrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med PatientnÀrmre vÄrd. Under datainsamlingen anvÀndes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats anvÀndes för att analysera resultatet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med stomi. Personerna i denna studie hade urostomi, ileostomi och/eller colostomi. Sexton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehÄllsanalys. I litteraturstudien framkom olika aspekter om mÀnniskors upplevelse som resulterade i fyra kategorier: Att fÄ en förÀndrad kroppsbild och relation till andra mÀnniskor, att kÀnna depression eller frihet, att begrÀnsa sitt liv och leva med risk för lÀckage, att drabbas av komplikationer och tvingas till Àndrade matvanor. Resultatet visade att den förÀndrade kroppsbilden var en svÄr situation för mÄnga och kunde leda till en förÀndring i de intima relationerna.

Cancer Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt pÄverkar mÀnniskors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med smÀrta vid cancersjukdom. 15 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet har studerats och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier som ger en beskrivning av mÀnniskors upplevelser av att leva med cancersmÀrta. Resultatet visar att dessa mÀnniskor upplevde kÀnslor av sorg.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Bakgrund: Missfall Àr en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella pÄfrestningar, sÄ som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vÄrdandet, dÀr attityder och bemötande har en direkt pÄverkan pÄ kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmÀn litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mÀngd kÀnslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

FörvÀntningar inför förÀldrarollen och i vilken utstrÀckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till förÀldraskapet och den nyblivna förÀlders hÀlsa. Studiens fokus var ovÀntade upplevelser i förÀldrarollen och hur dessa stÄr i relation till tankar och förvÀntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fÄtt sitt första barn för mellan fem mÄnader och tvÄ Är sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Under senare Är har verkstÀllande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkstÀllande direktörer fÄr ta allt större ansvar för utvecklingen pÄ börsen. Marknaden i sin tur vÀrdesÀtter den verkstÀllande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkstÀllande direktören pÄverkar hur marknaden vÀrdesÀtter honom/henne.Syfte: UtifrÄn teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar pÄ successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen Àr genomförd.

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

Patienter som söker obokad vÄrd har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav pÄ vÄrden gör att det Àr en utmaning för distriktssköterskan att arbeta pÄ vÄrdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta pÄ vÄrdcentral Àr vÀsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vÄrdcentralen.

Ronden pÄ en kirurgisk akutvÄrdsavdelning Àr en central del i vÄrdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, lÀkare, sjuksköterska och undersköterska sker pÄ kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden pÄ en kirurgisk akut vÄrdsavdelning. Med utgÄngspunkt frÄn detta sÄ valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.