NÄlstick Àr för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smÀrtupplevelser i samband med nÄlstick, men de Àr uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jÀmföra tolvÄriga pojkars och flickors upplevelse av smÀrta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger nÄgon skillnad mellan könen. Materialet Àr hÀmtat ur en enkÀt frÄn en pÄgÄende studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som anvÀndes var kvantitativ. FrÄgorna som valdes ur enkÀten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Isolering Àr en ÄtgÀrd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten frÄn smitta. VÄrdformen kan ge upphov till psykisk pÄfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jÀmförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jÀmförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter.

Narcissistisk personlighetsstörning Àr enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkÀt som placerades ut pÄ tvÄ olika relationsforum pÄ Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan mÀn och kvinnor i deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var dÀremot mycket liten och det finns dÀrför anledning till att ifrÄgasÀtta resultatet..

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

SÀg Àr det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss sÄ att vi omedvetet styrs att vÀljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att fÄ kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jÀmstÀlldhetsarbete i studie- ochyrkesvÀgledning Àr syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vÀgledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. VÀgledarnadeltar genom tvÄ intervjutillfÀllen och en mÄnads fokusering pÄ uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De anvÀnder olika metoder och berÀttar ompositiva, neutrala, obekvÀma, hÀftiga och negativa reaktioner frÄn sökande.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte Àr kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehÄllande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes pÄ tvÄ dialysmottagningar i Mellansverige. InnehÄllsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfÀllig kommunikation och samarbete med lÀkare, sjuksköterskors upplevelse av lÀkares svÄrigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som inte Àr kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som sÀger, eller pÄ nÄgot annat sÀtt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vÄrden kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever mÄnga etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som sÀger, eller pÄ nÄgot annat sÀtt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svÄra att tolka.

MÄnga kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvÄrd och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser pÄverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvÄrd men ocksÄ ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvÄrsteori kopplas till kvinnans egenvÄrd och sjuksköterskans roll.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras vÀlmÄende Àr av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förstÄelse för anhörigas situation kan omvÄrdnaden bÀttre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars Àr vanligt förekommande i familjer dÀr en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien Àr kvalitativ. En innehÄllsanalys gjordes av det manifesta innehÄllet i fem skrivna berÀttelser.

Bakgrund: Patienter som lÄngvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter fÄr ofta problem med flödeshinder. En ÄtgÀrd som företas vid flödeshinder Àr spolning av urinkatetern, alternativet Àr att byta katetern. OtillrÀckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frÄgan. Individuell katetervÄrd rekommenderas. För nÀrvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

Att bli utsatt för brott innebÀr ofta starka kÀnslomÀssiga reaktioner och sÀttet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del pÄ upplevelser som de har strax efter det intrÀffade brottet. Eftersom polisen i regel Àr de första att möta personer som utsatts för brott sÄ har polisen en unik möjlighet att hjÀlpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundÀr viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, Àven de som utsatts för vÄldsbrott, generellt Àr nöjda med polisens hjÀlp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för vÄldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmÀlan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Under senare Är har verkstÀllande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkstÀllande direktörer fÄr ta allt större ansvar för utvecklingen pÄ börsen. Marknaden i sin tur vÀrdesÀtter den verkstÀllande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkstÀllande direktören pÄverkar hur marknaden vÀrdesÀtter honom/henne.Syfte: UtifrÄn teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar pÄ successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen Àr genomförd.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Syftet med den hÀr rapporten Àr att belysa polisens informationsskyldighet enligt FuK13 a-d § och brottsoffers reaktioner efter att de blivit utsatta för ett brott samt att geexempel pÄ ett ÄtgÀrdskort för polismannen. Polisen Àr skylig att informerabrottsoffret om dennes rÀttigheter. Bland annat har brottsoffret rÀtt till information omenskilt ansprÄk, mÄlsÀgarbitrÀde, besöksförbud, om information angÄende beslut attförundersökning skall inledas eller lÀggas ned, om Ätals vÀckande samt tidpunkt förhuvudförhandling. Brottsoffrets reaktioner har stor betydelse för deras möjlighet att tain informationen frÄn polisen. Brottsoffer Àr en heterogen grupp som uppfattarbrottshÀndelser de utsatts för olika beroende pÄ hur de Àr som personer.

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar pÄ sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr data insamlades med hjÀlp av nio intervjuer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nÀra anslutning till intervjutillfÀllet. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) dÀr tre kategorier och Ätta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde pÄverkas av olika aspekter i bÄde positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, dÀribland personliga erfarenheter samt att ta hjÀlp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll bÄde i vilket blodprovstagningssÀtt som valdes och i blodprovstagningens utgÄng.