I Sverige Àr 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero pÄ Àrftliga eller miljömÀssiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvÀvnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförÀndringar som Àr nödvÀndiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur smÄ och medelstora klÀdföretag med försÀljning frÄn fysiska butiker som kÀrnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att fÄ sin marknadsföring att nÄ ut till kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt och se om det finns nÄgra mönster nÀr det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frÄgor:? Hur nÄr ett företag ut till kunden pÄ bÀsta sÀtt pÄ de sociala medierna?? Hur uppmÀrksammas företaget av kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt?? UtvÀrderas resultatet av de aktiviteter som sker pÄ de sociala medierna?MetodFör att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet Àr frÄn sex respondenter frÄn fem företag som alla Àr insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de tvÄ andra har jag intervjuat via telefon.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Studiens Àmne vÀxte fram ur vÄrt intresse för sociala medier som en ny kanal med pÄverkan pÄ relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. UtifrÄn detta syfte stÀllde vi oss tvÄ frÄgor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frÄgor frÄn sina intressenter? FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut Àr JÀrfÀlla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier pÄ respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har nÄgon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

This study is based on the public eldercare assistances administrators and unit managers perspective. The purpose of this study is to describe and understand how the assistance administrator and unit manager approach elderly needs, who can be harder to accommodate as well as alternative providers that also can meet the needs of the elderly. It is important to gain more knowledge about how assistance administrators and unit managers look at these aspects, what their attitude and approach is towards them. This is important to learn more about because the assistance administrators and unit managers have discretion in their work and the power to change and affect the elderlys situation in a significant way. They decide on actions and design implementation to meet the needs of the elderly and enable them a reasonable standard of living.The choice of method used in this study was qualitative through semi-structured interviews, conducted with assistance officers and unit managers.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.

Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl. UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl. Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..

Inom ramen för Sveriges regerings mÄl om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hÄllbar utveckling. Offentlig upphandling kan dÀrmed ses som ett strategiskt verktyg för att nÄ ett flertal samhÀllspolitiska mÄl om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper Ärligen in varor och tjÀnster till ett vÀrde av mer Àn 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter vÀljer leverantörer som arbetar med miljöhÀnsyn och sociala hÀnsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hÄllbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds samt hur sÄdana krav följs upp.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sÀtt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förÀndrat sÀttet som mÀnniskor kommunicerar pÄ, hur information och innehÄll sprids pÄ Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundlÀggande förstÄelse kring hur tvÄ olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det Àr viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, dÄ forskning visat att Ätskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig pÄ hur sociala medier pÄverkat marknadskommunikationen inom tvÄ olika branscher och hur det i sÄ fall skiljer sig Ät.

NÀsÄker och Resele Àr tvÄ bygder dÀr man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhÀllet och man har bildat NÀsÄkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur den hÀr organiseringen har gÄtt till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter bÄde de lokala förutsÀttningarna och de asylsökandes behov.