The main purpose of this C-essay is to answer the question: What have been the consequences and effects of the merit point system on language studies and the parties concerned (teachers, students and principals) during the school year of 2010/11?The merit point system is the result of a political decision and was implicated for the first time in the Swedish upper secondary school during the school year 2010/2011. Being a completely new phenomenon it is of great interest and importance to study its effects.The study in this essay also aims to verify, falsify or nullify two hypotheses very often referred to in the political discussions regarding the merit point system:The merit point system will replace affection and interest as main reasons for language studies in upper secondary school and cause a rectification amongst the students choices of additional courses.The merit point system will have a segregating effect upon society and make it harder for people to rise in society through education in the future.A verification of these hypotheses would imply the appearance of an increased rectification amongst students as well as an orientation towards an in the future more segregated society.The empiric material has been collected and examined with qualitative as well as quantitative methods (questionnaires and interviews) and belongs epistemologically to the phenomenological and hermeneutical traditions..

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus.

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här.

The schools have problems with conflicts and mobbing. One way to deal with this is to focus on the importance of life skills ?SET- Social emotional training?. SET is a program that encourages student?s self-awareness, that is, the understanding students have about themselves and how he or she can relate to it and to others.

Rapporten behandlar arbetet att med data mining-metoder finna ett samband i insamlad information. Data mining är ett begrepp för att tillämpa artificiell intelligens på en större datamängd. Syftet är i detta fall att hitta ett sätt att klassificera dieselmotorer.Den datamängd som används kommer från mätningar vid testkörning av dieselmotorer och garantikostnader som motorerna ger upphov till efter leveransen från fabriken. Målet är att finna ett samband mellan testvärdena och kostnaden i syfte att kunna identifiera kostnadsbenägna motorer redan vid testkörningen.En klusteranalys görs med två olika tekniker, K-means method och Kohonen-nät, som visar att det föreligger ett svagt men ändå förnimbart samband. En jämförelse mellan teknikernas resultat och användbarhet görs.Två tekniker används till att bygga klassificeringsverktyg som skall kunna sortera ut motorerna med höga kostnader.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anställning på en av de s.k. Big 4-byråerna, är man med lång arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmåga att arbeta i grupp, stresstålighet och är engagerad i företaget? I så fall stämmer du bra in på beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i så fall beror på. Vi har utgått från en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), där författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig åt.

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

?Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap?Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag.