Sökresultat:
3369 Uppsatser om Känsla av sammanhang - Sida 42 av 225
LÀrarnas arbete med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer.
Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning.
Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.
LÀrarnas arbete med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer.
Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning.
Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.
Demokrati i skolan - en studie av ett urval lÀrares undervisning om demokratibegreppet
Demokratibegreppet Àr för mÄnga elever ett ord som innebÀr enbart rÀttigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebÀr att gÄ och rösta.Denna uppsats syfte Àr att belysa hur So-lÀrare pÄ högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frÄgestÀllningar för oss blivande lÀrare och verksamma lÀrare.Olika litteraturteorier och perspektiv pÄ demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vÄr studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ högstadiet.Resultatet av studien visade att lÀrarna har goda kunskaper om vad demokrati innebÀr i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram Ànnu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..
Coaching - ett klimat för lÀrande?
Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka coaching utifrÄn ett lÀrande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det Àr en vÀxande marknad dÀr fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgÄtt ett coachingförlopp. Resultatet visar pÄ att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en pÄ sitt sÀtt har uppnÄtt resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero pÄ coachens metoder, frÄgemetodiken och samtalet.
Pedagogiska kartlÀggningar i förskolan.
Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.
Att göra en informationsbok: frÄn idé till fÀrdig produkt
Den hÀr rapporten behandlar den bok som jag gjort som examensarbete, rapporten finns till för att förklara min arbetsgÄng under projektet och för att sÀtta boken i ett sammanhang. Syftet var att uppslagen i boken skulle upplevas som luftiga och tilltalande. Jag ville undersöka hur man gör en stilren bok med snygga bilder samtidigt som den Àr informativ och lÀttillgÀnglig för lÀsaren. Under genomförandet av boken har jag lagt stor vikt pÄ innehÄll, layout och foto. De tre delarna skulle hÀnga ihop pÄ ett bra sÀtt för att göra boken sÄ tydlig som möjligt utan att bli fullproppad med text och bild.
AndrasprÄksundervisning för döva och hörselskadade barn - lÀsning och skrivning i förskolan
Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande lÀsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar pÄ specialförskolor och gjort en observation pÄ en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssÀtt som anvÀnds. Dessa har jag sorterat in under tvÄ kategorier: sprÄkmiljö och förÀldrakontakt. De sÀtt att arbeta med tidig lÀsning och skrivning som jag har fÄtt ta del av i denna undersökning stÀmmer vÀl överens med sÄvÀl forskning som lÀroplanens mÄl för förskolan.
Gymnasieungdomars tankar om sexuella normer
Det hĂ€r Ă€r en kandidatuppsats vars syfte Ă€r att undersöka gymnasieungdomars attityder till och Ă„sikter om vad som Ă€r normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn pĂ„ olika sexuella lĂ€ggningar ser ut. Ămnet som har valts för undersökning beror pĂ„ författarnas egna intressen samt att vi anser att det Ă€r relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem pĂ„ ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehĂ„llsanalys gjorts dĂ€r materialet har analyserats med hjĂ€lp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.
What do you want to become, girl or boy? A genderstudy on a preschool
Vi har genomfört en studie pÄ en specifik förskoleavdelning dÀr vi undersökte hur pedagogerna pÄ avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. VÄrt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger pÄ sÀrskilda genusnormer och genusvÀrderingar, och hur dessa i sÄ fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstÀrkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel pÄ hur förestÀllningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. VÄr studie visar att pedagogerna Àr bÄde medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och vÀrderingar.
Healing : en jÀmförande studie av tvÄ healingmetoder i dagens GÀstrikland
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att göra en jÀmförelse mellan tvÄ olika healingmetoder som förekommer inom den sÄ kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens GÀstrikland har jag intervjuat tvÄ utövare av dessa metoder.Mina  frÄgestÀllningar Àr:Vad menas med healing för de bÄda informanterna?Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem?Vilka hjÀlpmedel anvÀnder man sig av och finns det nÄgon form av andekontakt?Vilka Àr i behov av healing enligt dem?Varför uppstÄr sjukdom och kan man bota med hjÀlp av healing?Vilken vÀrldsbild och mÀnniskosyn har man?Vilka skillnader och likheter finns det mellan de bÄda personernas syn pÄ healing?.
Utemiljön ur ett ekosystemtjÀnstperspektiv : undersökning och gestaltning med fokus pÄ en bostadsgÄrd i stadsdelen Norra FÀladen, Lund
MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet
ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön
och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för
att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr
det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur
landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna
som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr:
? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre,
urbana sammanhang?
? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna
ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala?
Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund.
Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med
Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som
mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis
odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa
och symboliska vÀrden.
LĂ€rares erfarenheter av att arbeta med IKT
Syftet med arbetet har varit att undersöka lÀrares synsÀtt och erfarenheter av att anvÀnda IKT i undervisningen och hur lÀrarrollen pÄverkas. Eftersom vi ville veta lÀrarnas egna Äsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen nÀr den anvÀnds som pedagogiskt redskap. LÀrarna behöver dÀrför fÄ möjligheter att tillÀgna sig adekvata kunskaper i hur man anvÀnder sig av IKT i undervisningen. SamhÀllet Àr idag beroende av IKT i mÄnga olika sammanhang och det Àr dÀrför viktigt att skolan anpassas till detta faktum sÄ att eleverna Àr vÀl förberedda nÀr de kommer ut i yrkeslivet.
Att dokumentera socialt arbete. - En exemplifierande intervjustudie om social dokumentation inom boendestöd.
I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn pÄ social dokumentation och om hur arbetet gÄr till pÄ deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handlÀggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ olika sÀtt att se pÄ den sociala dokumentationen inom fÀltet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd Àr stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbÀttringsÄtgÀrder och visa pÄ den sociala dokumentationens potential..
Arbetslivsintroduktion : Deltagarnas upplevelse av att delta i programmet
Att kunna anvÀnda sig av olika strategier för att kunna rÀkna och veta nÀr man bör anvÀnda sig av dem Àr nÄgot som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i Är 6 kan variera sina rÀknestrategier för huvudrÀkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör Àr. Vidare undersöks om eleverna anvÀnder sig av skilda strategier pÄ samma uppgift, beroende pÄ om den Àr satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart bestÄr av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi frÄn den nakna uppgiften till den i textform..
Musik för att frÀmja psykisk hÀlsa och vÀlbefinnande hos unga
MUSIK FĂR ATT FRĂMJA PSYKISK HĂLSA OCH VĂLBEFINNANDE HOS UNGA
Lindqvist Gatti, Birgitta
Musik för att frÀmja psykisk hÀlsa och vÀlbefinnande.
Examensarbete i psykiatrisk omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivÄ. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, 2010
Inledning: Musik Àr en viktig del i unga mÀnniskors dagliga liv. Musik har under mycket lÄng tid och av mÄnga olika kulturer anvÀnts pÄ skilda sÀtt och musikens betydelse anses vara bÄde subkulturell, kulturell och universell.