Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som låg till grund var, Vad innebär vuxnas delaktighet i barnens fria lek? På vilket sätt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och på vilket sätt de deltar i barnens lek. Vår studie är kvalitativ och i metoden är vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig på sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och på observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig på flera olika sätt.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Studiens syfte var att ta reda på vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder barnen till delaktighet. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? På vilket sätt bjuds in barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att få en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar använde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes på två olika förskolor.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vårdrelation och kommunikation är tre centrala begrepp inomhälso- och sjukvården. Detta med tanke på att det är tre faktorer som kan få patienten attpåverka dennes hälsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsättningar och hinder för att skapa delaktighet i vårdrelationen med patienter närsamma verbala språk inte talas. Metod: Studien utgår från sjuksköterskans perspektiv ochbaseras på en kvalitativ analys utifrån Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansågs vara förutsättningar för delaktighet kunde vara tolkens närvaro för skapandet avdelaktighet i vårdrelationen.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet.

Studien inriktade sig på individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur män och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jämn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehållsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskränkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor. Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka.

Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete är att de anställda inte ska drabbas av skador eller ohälsa på grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren är delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, där graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stärka arbetsglädjen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns något som främjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och två enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom Luleå kommun. Den teoretiska ram som användes för att analysera är Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till tre avdelningar på två olika förskolor. Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande och lyhörda pedagoger.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.