Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar.1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten?3.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

Till miljöanalyser går det att använda ortofoton från olika år för att göra jämförelser och se förändringar i miljön. Lantmäteriet har ett arkiv med flygbilder från 1930 fram till nutid. Med hjälp av självkalibrering är det möjligt att skapa ortofoton av de äldsta av dessa bilder som saknar data gällande kamera. Data för kameran som använts är nödvändig för att skapa ortofoton. Syftet med studien är att undersöka metoder för att återskapa kameraparametrar för den inre orienteringen i gamla flygbilder från 1940-talet.

För att möjliggöra användbara fuktmätningar hos byggnadsmaterial i produktion har treviktiga egenskaper hos mätmetoder identifierats: ? Enkla att handha ? Enkla att momentant läsa av resultat utan behov av analys ? Enkla att montera (om så krävs)Fuktstickan BTG uppvisar god uppfyllnad av dessa tre krav på egenskaper men gav docksämre resultat vid laborationstester och fältmätningar. På grund av detta så är den ej en avmetoderna som rekommenderas till produktion, utan föreslås istället för vidare studier.Betong har bedömts vara det, av de undersökta materialen, som står för den störstafuktbelastningen för de övriga byggnadsmaterial som den byggs ihop med. Därför har en,för fältmätningar i produktion, förenklad manual för fuktmätningar medelst testosystemetskapats och föreslås ligga till grund för kompletteringar till NCC:s kunskapsdokument.För isolering så görs bedömningen att fukttillståndet hos den kan uppmätas medelst enluftfuktmätare och för uppmätande av fukttillstånd hos trä, rekommenderas traditionella,elektroniska mätinstrument med tillhörande hammarstift på en förlängningskabel.För övriga byggnadsmaterial har inga metoder funnits tillfredsställande, utifrån de tregrundläggande egenskaperna som identifierats för fuktmätning i produktion..

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier.

I denna uppsats undersöks hur användarna på det virtuella nätverket facebook väljer att framställa sig själva samt vad som ger social status därpå, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook är ett socialt virtuellt nätverk som baserar dig på relationer förankrade utanför internet, och har på en mycket kort tid nått en stor spridning. Facebook är därför en social arena som möjliggör nya möjligheter men även begräsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras på en innehållsanalys av statusuppdateringar och bilder från facebook, som analyserats utifrån relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder på att den framställning som görs av användarna på facebook är en idealiserad och ytlig sådan, där båda könen strävar efter att framstå som populära, framgångsrika och lyckade.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Det är välkänt att högreflekterande ytor är svåra att skanna med ett bra resultat. Detta är ett särskilt stort problem vid användning av detaljskannrar, eftersom de ofta används för att digitalisera objekt av metall eller andra material med hög reflektans. Konsekvensen blir att osäkerhet och avvikelser i skanningsresultatet ökar, eller att skanningen inte ger något resultat alls. Därför är det viktigt att känna till hur stor inverkan ytor med hög reflektans har på skanningen. Målsättningen med detta examensarbete har varit att undersöka hur avvikelsen varierar vid skanning av högreflekterande ytor.

Vårt syfte har varit att undersöka hur fyra lärare i trä- och metallslöjd ser på ämnesövergripande arbete och hur de arbetar ämnesövergripande i praktiken. Vi har genom våra frågeställningar tagit reda på hur de intervjuade träslöjdslärarna resonerar kring möjligheten att ingå i ett samarbete med andra ämnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels använt forskning som berör slöjdämnet men också använt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fältet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart använda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktär som metod för att nå fram till vårt resultat.

Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan..

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer.

Inledning&problemDettaarbetehandlaromenvisionärgodsdistributionslösningviatvåavdeexisterandevattenledernaiGöteborg;GötaälvochVallgraven.IdagenslägetransporterasmycketgodsfrånområdetkringBäckebol,Hisingenvialastbildärflerastoratransportaktörerharsinaterminaler.Arbetetutgårifrånenidéattiställetfraktagodsetpånågonformavvattentransporttillinnerstadenochdärifråndistribueravidareuttillolikakunderpåettmiljövänligtsätt.Transporteristäderärproblematiskamedavseendepåträngsel,utsläppochbullerochennylösningkankommaattblinödvändigförattuppnåmiljömålochenstörretrivselistaden.SyfteSyftetmedstudienärattutredaomdetfinnsgrundläggandeförutsättningarvattenburendistributiontillGöteborgsinnerstad.Dettasyftekommerattundersökasgenomattutredavadsomkantalaförrespektiveemotettutnyttjandeavvattnetpådettasätt.Såledeshoppasförfattarnakunnabidramedkunskaptilldenbefintligadiskussionsomfinnsinomområdet.MetodIntervjuerhargenomförtsmeddetrestörstatransportaktörerna;DHL,SchenkerochPostenförattfåredapåderasinställningtillennygodsdistributionslösningsamtvilkaeventuellahinderdekansemedidén.ÄvenTrafikkontoretiGöteborgsharintervjuatsdåderasrollsommyndighetärrelevant.Denteoretiskareferensramenutgörstillstörstadelavvetenskapligaartiklarsomberördelaravettlogistisktsystemochdessateorierharsedankopplatstillresultatföratthamöjlighetattgenomföraenrelevantanalysochkommaframtillarbetetsslutsats.Resultat&AnalysUndersökningenbyggerpåetteventuelltinförandeavettnyttlogistisktsystemiGöteborg.Undersöktaaktörerharenförsiktigtnegativinställningtillenförändring.Göteborgsstadärmerintresseradavidéndådenkanpåverkastadensamhällsekonomisktpositivt.Miljömässigafördelarskullekunnafinnasomsystemetfungerarsomtänkt.Dockfinnssvårigheterrentlogistisktochpraktisktattfåihopolikadelsystemochtransportsträckortillettfungerandesystem.Vissalösningarfinnsutomlands,Amsterdam,UtrechtochParisharallaliknandelösningarsomfungerar.StadsleveransenärettpilotprojektgällandedistributioniinnerstadensomgenomförsavGöteborgsstad.EnlösningliktdennaärenförutsättningförattkunnautnyttjaGötaälvförtransporteravdetslagsomundersöks.GällandeVallgravenfinnsrestriktionerbeträffandelågabroarsomhindrarbåtaratttasiginistadenviavattnet.SlutsatsFörfattarnasslutsatsärattgrundläggandeförutsättningarfinnsförettnyttlogistisktsystem.Vattnetfinnspåplatsochkananvändastillinfrastrukturistörreutsträckningänvaddetgöridag.Blanddetsomtalarförmöjlighetenattinföradettanyasystemfinnsmiljöfördelar,Göteborgsstadsinställningochderasbefintligaprojektfördistributioniinnerstaden.Dessutomfinnsbefintligkollektivtrafikpåälvensomfungerariprincipåretrunt,vilketvisarpåattklimatetintebehövervaranågonklartrestriktion.Dockfinnsettantalrestriktionerkantalaemotettinförande.Härbörnämnasosäkerhetiledtiderochleveranssäkerhetdåflerasystemskallkopplasihoptillett,lågentusiasmfråntransportörersamteneventuellthögstartkostnadbeträffandenyaterminalerochannaninfrastruktur.VidareForskningRekommendationenblirsåledesvidareforskningkringämnetochnågrarelevantaaspekterärblandannatatttaredapåexaktvilketgodssomvoreaktuelltochlämpligtattingåiensådanhärlösningsamthurmycketgodsdetisåfallskullekunnahandlaom.Detbörävenundersökaskringhurmanpåbästasättkanlösaomlastningenavgodset.Vidarekandetfinnasfleranvändningsområdenförettsystemsomdettasominteharbelystsidennastudie.Flerlärdomarlärocksåkunnadrasvidnärmareundersökningavandraländerssnarlikasystem..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 innebär att glukoshalten i blodet inte kan regleras korrekt. Sjukdomen behandlas både medicinskt och med livsstilsförändringar. Antalet insjuknade ökar stadigt i världen och många miljoner människor lever idag med sjukdomen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livet.Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Tio artiklar med kvalitativ metod användes i resultatet. Analys skedde med hjälp av Fribergs 5-stegs modell där artiklarnas resultat lästes flera gånger och gemensamma resultat plockades ut och kategoriserades.Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet visade att personer diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 upplevde oro och ångest.